Rekord....

Med mindre än en månad kvar till loppet som jag väntat och tränat så länge inför kändes det helt rätt att ta en rekord runda.
Jag började med en tur på 2,4 mil, det kändes bra och jag låg på 5:38 tempo. Något för högt det visste jag och det skulle jag få sota för längre fram.
Jag passerade palatset efter dessa 2,4 mil. Då fick jag sällskap av fröken flickvän och av myset. Mollie ville gärna prata med mej men jag var inte ett dugg intresserad av det. Jag behövde spara på krafterna.
Fröken flickvän förklarade för henne att jag inte var pratsjuk och att hon istället fick prata med henne. Tack för det.
Loppet slutade på 35,77 och tiden jag var ute var 3:23:58 och ja, jag var helt slut när jag kom hem. Jag la mej på altandäcket och fick massage av fröken flickvän och av myset. Hon tyckte det var jätteroligt.
Jag vände mej men jag vände mej väldigt sakta. Jag var verkligen nere för räkning där ett tag.
Jag la mej i soffan iklädd träningskläderna myset låg bredvid mej under en filt och hennes täcke. Vi hade supermysigt tillsammans samtidigt som jag vilade min slitna kropp.
Fröken flickvän servade mej med näring.
Något piggare tog vi ett hett bad. Det var verkligen behövligt.

Något fräschare lämnade vi borgen och myset hoppade på sin cykel. Hundarna behövde en liten promenad, jag också förstås.
Full rulle på cykeln och nu är tvärtnitarnas tid inne. De lilla trollet älskar att tvärbromsa för att se spåren efter cykeldäcket i asfalten.

Hem igen och besök i form av tant N och hennes grabbar. Vi hade en supermysig afton ihop med grillat och träningssnack. En som ska springa mara och en som siktar på ironman. Ja självklart snackas det form och oform ;)
Barnen lekte förträffligt fint trots åldersskillnaden. En helt perfekt dag alltså.

Nu laddas det för en grymt tuff vecka.

Jockarp.