Tårtan....

Nu drar vi.....

Världsmästare på att mysa, ja helgmornarna är underbara, myset kom upphoppandes i min säng och kröp naken ner under täcket. Jag tror att det slår det mesta. Hon började sända som en radio, det hade tydligen hänt mycket i drömmarnas värld.
Frukost i form av rostat bröd, någon pillbenägen person hade justert upp rosten så brödet blev kolsvart. Ner i soporna med det och i med nya skivor.

Efter frukost drog vi på hjälmen och i väg på cykeln bar det. Till kusinerna. Kaffe och chill på en solig och varm altan för oss vuxna och bus med kusinerna för Mollies räkning. De blev en stilla förmiddag för mej, enkla samtal med min bror, ingen press och ingen stress.
Vi tackade för oss innan lunchen och begav oss hem.

Myset städade sitt rum och veckopengen var ett faktum. Hon är duktig på att sköta sina sysslor min lila söta fröken. Jag hängde ut tvätt på strecket, det är bland det bästa jag vet, det ser så hemtrevligt ut när glada färger vajar för vinden. Jag stod nöjt och tittade och njöt en stund. Vackert.

När mormor avslutat sitt dagsverke körde vi till Ronneby och till den berömda brunsparken. Vi avnjöt goda tårtor på café mandeltårtan, så gott och så värt att besöka. Jag gick all in och tog två tårtbitar. Kalaset blev dyrt men vi brydde oss inte, det var värt var enda lite krona.

Dyrt, hmm ja den senaste veckan har jag haft det tufft, tre resor har jag delbetalat. De sista 7000 tusen på den kommande resan, 6 papp på den tänkta barnresan nästa år och närmare 6000 på lyxhotellet till min kommande 40 års dag. Det svider lite just nu ;) och att safta på lite till så rök de ca 31 papp till vitvarorna. Det känns som om min lön inte räckt till riktigt på månadens utgifter. Men det vänder väl.

Efter tårtsvullandet passade det fint med en lite löptur för att skaka ner godsakerna lite. Åtta km la jag till på måbrakontot. Skönt.
När jag kom hem åt vi en gemensam middag på undantaget, kaffe på det och sen väntade hemgång i skymningen, det mörknar snabbt nu.

Lite mys i soffan, myset kollade teve och jag läste Lite ur Mobergs klassiker.

Glädje....

Jockarp.