underregnbågen.se

Blogg listad på Bloggtoppen.se

söndag 3 februari 2019

Wow vilken dag.....



Inget stämde när jag vaknade, jag saknade henne. Det var en stark känsla och jag ogillade den.
Jag fick bryta känslan med ett träningspass. Dojorna på sen iväg. Jag tog en kort men lite snabbare tur. Kroppen svarade fint. Hem igen och kaffe i kroppen. Vidare packade jag de saker vi behövde för dagen.

Och äntligen närmade sej klockan tio och jag körde in mot scouternas lokal. Jag smög tyst in för att inte störa och jag njöt av att se min dotter så full av liv och glädje.
Hon hoppade upp i min famn när hajken avslutades. Jag hade varit saknad jag med.

Vi packade in alla hennes saker i bilen, utom just termobyxorna dom skulle vi märka några timmar senare att vi glömt. Vi lämnade Sölvesborg och körde till Kristianstad och C4, ett shoppingcenter som myset besökt några gånger men för mej var det fösta gången. Hon älskar shopping och hon är ett fantastiskt smakråd till mej och till sej själv ;) Vi hade det supermysigt i provhytterna. Hon köpte en ny skidjacka, vantar och några nya tröjor. Jag slog till med linne, brallor och en popcorn maskin.
Vi fick sällskap av en vän och hans son. Mollies favvo ställe är det frusna yoggi haket så där slog vi oss ner allihop. Mysigt.

När vi shoppat klart och kom ut i bilen så upptäckte vi att termobrallorna saknades. Som den logistiker jag är fick jag tuppjuk på min dotter. Tanken var nämligen att vi skulle köra bums från Kristianstad till skidbacken. Detta fick nu omorganiseras i mitt huvudet och vi fick ta oss hem till byn igen. Morr.

Upp till skidbacken kom vi i alla fall och det var årets första åk som skulle klaras av. Mollie var fantastik. Hon var försiktig vilket jag uppskattade väldigt mycket. Vi började i den nya barnbacken, gick över till knappliften för att sen ta oss med ankarliften hela vägen upp. Inga problem. Lugnt och metodiskt.
Jag frågade Myset om hon ville vara med i träningsgruppen detta året och nja hon var osäker. Jag sa att vi kan ju testa och vill du inte så lämnar vi och kör hem.
Både hon och jag var med på hela träningen som varad till klockan 19. Då hade vi haft skidor på fötterna i över fem timmar och det kändes. Vi var helt slut båda två.

Mollie tjöt. Titta upp mamma, titta upp. Och jag tittade upp. Snön föll i stora flingor och mot ljuset i skidbacken var det så otroligt vackert. Snön följde oss sen hela vägen hem över bergen ända hem till Jockarp.
Middag åts och mellon startades på tv. Lite snask i soffan sen blev det tandborsten och vidare bums i bingen. Mollie somnade när huvudet mötte kudden.
Jag säger bara, WOW vilken dag. Värlsdsklass.

Liiiite paus.

Jockarp.

1 kommentar: