Guldkanter....

Myset fick frågan om att spela bingolotto och den chansen missade hon inte, vi spelade dock bara ettans bingo sen fick det vara nog, hopp i lopplådan. Hon somnade snabbt efter en intensiv dag med mycket pyssel.
Jag kände mej orolig i kroppen, anledningen vet jag nog men det hjälper mej föga. Natten blev småbesvärlig den med, myset hade klåda så vi fick upp och duscha och efter det snurrade tankarna fritt och det var nog förvisso gynnsamt, men dagtid är att föredra.

En sak som snurrad var att man ibland behandlar människor precis så som man inte vill bli behandlad själv. Jag har gjort orätt många gånger i livet men ofta leder det till att man lär sej.
Att man behandlar personer precis så illa som man själv blivit behandlad är verkligen inte något jag trott skulle ske.
Jag har under tre års tid fått lyssna på hur illa ex kan behandla varandra. Att den ena stal en massa saker från den andra, det var allt i från grytor, globalknivar till förlovningsring. Och nej det är självklart inte rätt att göra så. Men när det då kommer till en själv varför utsätter man då andra människor för exakt samma sak?
Jag begriper det inte. Tjuv som tjuv.

Nej det begriper jag inte, de jag dock begriper enkelt det är att sådana saker ofta slår tillbaka på en själv och ofta hårt. Det kan bli dyrköpt.
Det jag avskyr mest är lögnare och tjuvar, precis i den ordningen och den kombinationen gör mej full av hat. Så mycket kärlek jag har kan med ens vändas till nattsvart hat. Där har vi fröken svart och vit igen. Behandlas jag väl med kärlek och respekt är det just vad man kan förvänta sej att får i massor, men tvärtom, tja...
Bjuder man upp mej till dans, ja då självklart ska jag ställa upp på en rejäl sväng om.
En vit flagg är nog den enda möjligheten till att trupperna ska drar sig tillbaka.

Myset lyckades jag inte få igång förrän efter nio, hon är morgontrött nu för tiden den lilla damen. Men snart nalkas en ny skolvecka så då gäller det att gå upp och väcka tuppen.
Frukosten skulle för dagen bestå av stekt korv så ja, plattan på.

Det eviga pysslandet, vart jag än vänder mej så är pysslandet ett faktum, hon spenderade stor del av förmiddagen vid sitt skrivbord, tja lite vid handfatet blev det ju också ;) det brukar höra ihop.

Jag tog en löptur på 11 km, jag höll mej på landsvägen, ett träd i huvudet är nämligen inget jag föredra just nu. Skogen kan vara förrädisk.

Nog sätter hon guldkant på livet alltid :)

Jockarp.