Bonde söker fru, sista episoden...

Jag har fått åtskilliga frågor om hur vida jag är i en ny relation eller inte, det har kommit frågor på mail, mess, sociala medier och även telefonsamtal. Svaret på frågan är inte.
Jag har blivit flitigt uppvaktad och det är otroligt vackert av kvinnor som gör det. Senast i går när jag kom hem från en lång arbetsdag så möttes jag av ett blombud på trappan. Tänk att komma hem klockan 22:00 efter en 13 timmars arbetsdag och mötas av en fantastisk tulpanbukett. Jag blev varm i hela kroppen, jag älskar blommor.
Kvällens dilemma blev, vem var avsändaren?
Jag vill gärna tacka men det uppstår ofta ett problem i det när man inte vet vem som skickat blommorna. Skriver ett stort tack här i alla fall och hoppas att avsändaren läser det <3

Att jag varit ledig i ett par veckor är inget som plågat mej så mycket, utan det är just när jag åter ska ta tag i arbetslivet som det kan bli en liten konflikt i mej. Att jag också var tvungen att styra upp lite andra saker som då påverkade tiden gjorde att dagen blev extremt lång.
Jag var väldigt social med många olika människor vilket är underbart och jag svarade faktiskt nej på frågan jag fick om jag mådde bra. Det är inte ofta det händer, men jag mådde faktiskt inte helt hundra under gårdagen.

När jag kom hem låg min dotter och sov tryggt i sin säng, jag kunde inte för något i världen låta bli att gå in till henne, pussa henne på kinden och säga att hon är det bästa som hänt mej och jag älskar henne till månen och tillbaka. Hon hörde mej inte men det var vackert att säga det till henne. Jag var helt enkelt tvungen.

Jag känner en sorg i mej inför det kommande bonde programmet som ska sändas idag. Den första inspelningen vi gjorde till uppföljningen var så ljus, vacker och med så mycket framtidstro så det gick knappt att ta in. Det som nu kommer sändas är en helt annan historia, jag är så otroligt skör och jag är inte van vid att se mej själv i den situationen, totalt utlämnad och enormt sårbar.
Det känns som om jag står med mitt söndertrasade hjärta i handen och ber om läkning, det omöjliga just då. Vackert visst men det är mina känslor som visas upp och det är inte i glädje. Självklart finns det en viss framtidstro även i detta programmet med det är av en helt annan karaktär. Jag var verkligen risig i själen när vi spelade in programmet. Jag gillar inte risigisjälenLeonora Jag älskar glada pillimariska livskraftiga blomstrande Leonora. Hon är bäst.

Jag kommer i alla fall inte se programmet, jag kommer befinna mej med människor jag tycker väldigt mycket om och jag kommer att hålla mej sysselsatt med ved, jag har en kärlek till ved. En Fetisch enligt vissa. Så avslutar i alla fall skogsbonden från Jockarp första kapitlet i bonde söker fru ;)

Jockarp.