underregnbågen.se

Blogg listad på Bloggtoppen.se

lördag 23 december 2017

Oroa dig inte.....

Bra bild iaf ;)


Uppstigning innan fem en fredagsmorgon, det är onödigt tidigt det men så är det, ibland får man helt enkelt upp tidigt för att sälja sin kropp.
Jag var inte hundra i toppform, men halv åtta hittade jag gnistan. Jag älskar när det händer. Jag såg en skorsten som är över 90 meter hög, det ryker alla timmar på dygnet året om i denna skorsten. Jag har alltså sett denna rök (vattenånga) i otaliga timmar förut, men just fredagen den 22 december såg jag något annat. Röken låg så vackert och rörde sej i sin hela massa på ett svajande och fulländat sätt, jag ropade på min kollega i komradion och berättade vad jag såg och kände.
Han flinade och sa att jag inte var redig som kunde se något vackert och fulländat i en rökpelare ;)
Jag flinade jag med, jag funderade på hur sjukt det faktiskt måste låtit när jag sa det...Men jag konstaterade snabbt att det är just dessa ögonblicken jag bjuder på som gör att dom tycker så vansinnigt mycket om mej. Och då log jag igen.

Dagen fortsatte väldigt ljus, min väglederska hörde av sej, hon hade förstått att jag haft några tunga dagar, och bara det, att hon får det till sej är ju fantastiskt. Kortet jag fick var vackert med ett underbart lugnande budskap. Tack för det.

Jag kom hem och välte i mej lite mat, badväskan packades och vi körde för att hämta upp en väninna till Mollie som skulle följa med. Vi hade en underljuvlig stund i badhuset, en stund som varade i tre timmar. Tjejerna började prata om dom varma chipsen dom skulle köpa när dom badat klart och vipps stod dom nakna i duschrummet, vad hände där liksom.
När vi står där i duschen säger plötsligt en äldre kvinna:
- Nu känner jag igen rösten, den har jag hört på tv, jag bara älskar bonde söker fru. Frågan kom.
Ska du vara med nästa år?
Näää det tror jag inte sa jag och log mitt största leende.
Kan du inte vara med vädja kvinnan till mej då. Jag gav henne ännu ett leende och sen skildes våra vägar.

På vägen hem pratade tjejerna om vägen och när vi kom till en rondell så sa lilla väninnan, du ska svänga där och pekade till vänster. Jo jo sa jag och rev av ett par varv extra i rondellen. Tjejerna tjöt av skratt och Mollie sa, bra där mamma extra varav, extra varav.
Hon är så van vid mina små dårskaper som kommer då och då, men väninnan frågade varför jag gjorde så. Mollie svarar då, för att hon kan ;)  Det är min dotter det.
Ja det var en lättsam eftermiddag med mycket kärlek och glädje.
Hem kom vi och Mollie åt middag vid Tv sittandes med sitt täcke omhuldat runt kroppen, vi tände ljus och hade det så där mysigt som bara vi kan ha det.

Expressen levererade text ut efter Lindorffs blogginlägg, dom håller sej uppdaterade minsann. Jag märker det ganska tydligt när någon tidning skriver något om flatbonden från Jockarp, det bara öser in besökare på bloggen då. Självklart roligt att så många vill ta del av vårt liv ;)


Det lugnar mej <3


Jockarp.

3 kommentarer:

  1. Härligt att läsa att du känner dig bättre. Hoppas ni får en underbar Jul. Många kramar från Värmland;)

    SvaraRadera
  2. God jul sköna böna & ta hand om dig/er
    Kram Elisabeth

    SvaraRadera
  3. Mår alltid så gott av att läsa din blogg. Ut efter min tolkning av dina ord här så är vi så lika att det är löjligt. Kärlek å ljus från Rödeby ☺

    SvaraRadera