Höstande och kalas....

Lite höstande var nödvändigt.
Vi ställde in alla trädgårdsmöblerna och altanen städades av. Lekstugan fick en behövlig rensning och sanering. Studsmattan fick bli kvar ute ett tag till och den användes av ett par hoppiga tjejer.
Efter lunch packade vi in oss i bilen för färd till stranden.
Det är en helt perfekt plats att vistas på och det har visat sej att det går lika bra vinter som sommar.
Barnen lekte på lekplatsen och mammorna satt med en varsin kopp kaffe på en bänk och småpratade.
Livet var så där snuskigt enkelt. Lekande och glada barn och kärlek vid sin sida. Nog har jag haft tur alltid ;)

Det var något som slog mej på den där parkbänken. Just vid denna tiden för fyra år sen såg livet inte så roligt ut. Nej, det var nattsvart. Och jag var livrädd.
Jag är glad över att jag kan se det och att jag faktiskt fortfarande tänker på det. Tänker på det hemska som har format mej till den jag är idag.
En ödmjukare och grymt starkare människa. Jag har mycket att tacka exet för ;)

Mollie hade en studsboll med sej som vi lekte med på stranden efter att vi fikat klart. Vi kastade den mellan oss och alla utom mini var med. Hon satt i vagnen och hejade på.
Vi var inte ensamma, det var fler som ville mysa på stranden en härlig höstdag i November. En man som joggat en runda klädde hurtigt av sej och slängde sej i det kalla vattnet. Ytterligheter.

Efter busandet och mysandet väntade det bad på Månsagården. Trissen behövde piffas till inför kvällens begivenheter.
Det stundade nämligen kalas för Mollies mormor på en restaurang i stan.

Alla tjejerna klädde sej i sina finaste strassar, Mollie blandade alla sina favoritplagg och jag kände väl där någonstans att hon får ta ansvar för sin klädnad själv. Trivs hon i en långärmad hundtröja under sin fina prickiga klänning och ett par byxor med guldiga hjärtan på så får hon väl ha de så.
Kalaset blev lyckat efter att lilla mini haft ett utbrott, paketer i massor till mormor och dom var av olik slag.
Roligaste var nog att Mollies kusin gjort en egen bok som handlade om lilla hunden Lasse. Må vi ha en blivande författare där tro?

Kvällen i palatset avslutades med kurragömma lek.Jag var den enda som inte medverkade, jag var inte på lekhumör, men det var minsann dom andra.
Jag rustade mej för en fruktansvärt intensiv vecka. Denna lär blir tuff för dagtidaren ;)

Jockarp.