Ensam....

Idag har både jag och min bror lyckats bli stuckna av en bålgeting, jag i huvudet och han på armen, den enda som klarade sig var Myset och det var ju skönt det..Säger bara aj.
Och i morgon drar det minsann ihop sig till storm.

Men igår var det vårväder, ja är det inte så att årstiderna spela oss ett spratt, igår eftermiddag hade vi altanen full men folk som satt och njöt i fulla drag av det helt bedårande vädret. kaffe med dopp i form av en nybakad liten kaka intogs, livet var så där lagom lätt att leva just då i det ögonblicket.

Lite tidigare på dagen hade det däremot varit lite mer funderingar på allvarliga saker, hur skulle jag göra i en svår jobbig och knivig fråga. Jag vill inte sjunka lika lågt som min ex fru men samtidigt kan jag inte tolerera vad som helst och framför allt inte när det finns risk för att min lilla prinsessa ska ta skada.
Jag har några olika väga att ta och jag frågade en person som förstår och är insatt i min bisarra värld och situation, en person jag egentligen inte känner men som på något märkligt sätt betytt en hel del för mig, som jag har fått förtroende för.
Rekommendationen löd prata med min överordnade, ja det skulle jag med, men herr överordnad var på kurs tills på fredag. Och händer det inget nytt i frågan så känns som om jag kan vänta tills det. Jag vill inte skriva klartext just nu, känsligt, men samtidigt vill jag ha mina tankar på print.

Vi var på BVC och kontrollerade ett litet mys. Domen löd, 9120 gram 70 cm lång, lagom knubbig och skrapade knän. Helt enkelt en helt perfekt liten dam.

När vi kom hem tog vi med oss morfar på en långtur på berget, en tvåtimmars tur över stock och sten i en behaglig afton och en vacker solnedgång, vi tittade på skogen vi gick i, det var föryngringar som var fin fina, det var gammelskog och sen gick vi i naturreservatet där allt bara lämnas åt sitt öde, där det totala förfallet är ett faktum, det är bedrövligt att se en skog som kunnat vara vacker och välskött, bara förfalla. Men så är det, staten har bestämt att så ska det vara, så så får det bli.

Efter turen blev det kvällsmat och sen ett varmt bad, Jag badade första gången ihop med myset, det var hur roligt som helt, först tittade hon lite skeptiskt på mig när jag hoppade i, men hon smälte snabbt när hon såg den välkända mjölknings avdelningen. Vi plumsade och skvätte vatten på varandra, lekte med en liten hink och vi lekte med badgrodan och ett litet flygplan.
När jag steg upp ur badet var jag hal som en ål jag var så in smord med babyolja så en oljeshejk skulle varit avis, vattnet bara rann av mej.
De som sen slog mig gjorde ont, det kändes ända in i märgen.
Ni vet ju hur det brukar vara, att när man badar med sina barn så brukar den andra föräldern alltid ta foto, såna fina förälder barn foto, nästa i varje fotoalbum ser man dessa underbara badbilder på barnets första bad med sin mamma eller sin pappa. Dessa badbilder uteblev i mitt och mysets första bad, det uteblir i vårt fotoalbum.. såna små saker kan ibland påminna mej om att jag är ensam med Mollie och när det händer, Ja då känner jag mej faktiskt ensammast i världen.

Jockarp.