New York New York...

Ja vi gjorde ju mer på vår tripp, en dag gick vi på 5:avenyn upp mot Central park, vilka kontraster det var, butiker som gucci, armani,  rolex, en affär med ett äppel på som var öppet 24 timmar om dygnet ja you name it här fanns allt till då de vi skulle pyssla med under dagen.
Vi skulle nämligen åka häst och vagn, märkligt kan tänkas med tanke på att man bor på landet och har hästar runt husknuten att man då vill åka häst och vagn i en stad som har nio miljoner invånare en miljon träd och 12000 gula taxi bilar. Ja just det det är ju lite spännande med taxibilarna, dom håller bara i tre år sen är dom slutkörda, en licens för att få köra i New York kostar en halv miljon kronor inte lite det. Onödigt vetande men ändå :)
Iallafall hade vi nu bestämt att vi skulle åka lite hästdroska, så sagt och gjort, vi åkte runt i parken och Mollie tyckte det var med skräckblandad förtjusning, hon tyckte det var vansinigt roligt när det kom en annan häst, då hoppade hon som en toking i vagnen men annars satt hon mest och stirrade på kusken och andra människor vi passerade.
Vi hoppade av och betalade glatt dom 50 dollarna de kostat sen blev det apostlahästarna för resten av dagen.

vi strosade runt i parken och lyssnade på musik drack kaffe och åt glass vi tog oss upp till strawberry fields där det upprättats en minnes plats för John Lennon, den ligger alldeles intill dakotabyggnaden, den platsen där han blev skjuten, hans änka Yoko Ono bor tydligen kvar i takvåningen i huset och ska visst ha väldigt trevliga grannar en dam vid namn Demi Moore och en herre vid namn Bono, det var säkert fler kända människor som bodde där för hyran skulle visst i runda slänga hamna på 60-70 tusen dollar i månaden, lagom hyra de där.

Annat än grodparken i Sbg :)

Vi hann med en tur upp i Harlem denna något svarta del av New York, det kändes som om man kommit till ett helt annart land.
Vi var i Soho, Noho, vi gick på Broadway, Time sqaure, Wall street Little Italy, Chinatown, vi for förbi Flatiron building och vi var givetvis på plats på Ground zero, denna plats som för tio år sen tog så många människors liv och fortfarande gör. Det byggs för fullt där men dom två plattorna där tornen stod ska för alltid vara obyggda, det ses som en gravplats.
Varje brandstation man gick förbi i stan hade på utsidan bilder på brandmän som kom från deras station och som fick sätta livet till den där dagen.
De var inte utan att man kände ett visst obehag när man gick där, man kände sej väldigt liten och inte bara på grund av dom stora byggnaderna utan också att över att man ser och känner av sin egen skörhet, man är en skör liten länk i denna stora kedja.

Ground Zero.

Time squre.

Jockarp.