Kudden....

Nya kudden ;)

Dagar på jobbet och dagar på dagis för myset. Hennes timmar på dagis är få jämfört med mina dagar på jobbet. Hon har tur som har fröken flickvän som sköter lämnandet och mormor som ofta hämtar hem henne långt innan utsatt tid.
Hon har levererat massa teckningar och en ny kudde har hon sytt. Jag undrar just om hon inte kommer att gå i fröken flickväns spår gällande det där med att sy.

Jobbet har funkat fint men det har varit långa dagar. Vi har trixat och fixat, det är mycket nu inför den stundande semestern. Det är många som inte tänker komma tillbaka på måndag, det lär bli tomt för oss som faktiskt gör det.
Hela projektgruppen tog en gemensam fredagslunch, detta var mycket trevligt och uppskattades av alla.

Fredagskvällen bestod av löpning i mördabacken, den känslan infann sej, den då allt är enkelt. Jag älskar den känslan, när jag i solens strålar springer med ett leende på läpparna och svetten forsar av mej, jag torkar den inte utan låter den droppa ner på grusbeklädd väg. Känslan när det i nerförsbackarna bara rinner på, benen upplevs som ett par trumpinnar som trummar på i perfekt takt. Det var en njutfull tur helt klart.

Jag fick ta en vända med gräsklipparen efter avslutat löppass, även röjsågen plockades fram och den fick putsa till palatsets framsida. Det stundar nämligen kalas i helgen och då vill vi ha det extra tjusigt.

Middagen intog jag i solnedgången på altanen. Barnen satt inne i soffan och mumsade lite fredagsgodis. Jag var helt ensam och tystnaden var total.
Barnen skulle nattas men vi väntade långväga gäst så dom fick lov att vara uppe lite längre. Gästen och jag tog sen hand om nattningen. Mysigt.

Jockarp.