Stenad....

Jomensåatt stenmålning...

Morgonkaffet intogs i min ensamhet. Myset sov som en gris. Jag öppnade boken jag lånat på bibblan och sörplade på mitt kaffe. Det första stycket i boken och där omnämndes mitt älskade berg, det var en överraskning må jag säga. Jag blev glad.

Myset väcktes, vi låg och pladdrade en bra stund, hon satte sej på min mage, la sej över mej och sa jag njuter av att mysa med dej mamma. Jag älskar när hon formulerar sej om sina känslor, det är stort.
Vi gick upp och jag bytte sängkläder i min dotters säng, det gick ganska bra, det gick utan någon uppstötning. Jag avskyr den sysslan och jag vet inte varför jag inte kan förlika mej med det, det ska ju ändå göras ganska ofta. Jag måste försöka skaffa mej fina minnen under det arbetet då går det nog enklare. Kanske :)

Dimman låg tät över palatset men det spelade ingen roll, det var ljummet i luften och när jag kollade i rabatten såg jag en liten vintergäck, yes våren är på intågande. Lycklig blir jag.
Utegranen förflyttades till marker där den ska förmultna och ge näring till annat.
Lite vårstädning runtomkring knutarna och all ved från vedskjulet är nu inkörde, vi levererade en hel del minsann.
Vi angrep även nätet runt studsmattan, jag ser ingen mening att ha det kvar, Mollie är stor och förståndig och det hängde bara på trekvart i alla fall. Osäkert liksom.

En löptur i denna miljö kan aldrig bli fel ;)

Myset städade sitt rum och hon kammade hem 15 spänn för dagen, hon kramade mej och sa tack mamma. Tack själv hjärtat sa jag. Hon la pengarna på sitt hemliga ställe sen kröp hon upp till mej i soffan och sa:
- Du mamma jag har väldigt mycket pengar nu, tror du det räcker till en hund?
Nja inte än blev mitt svar. Hon är väldigt målmedveten och hon imponerar på mej genom att hon inte ger upp eller att hon tjatar om den där hunden, nä hon är fast besluten om att hon ska spara ihop pengar till den själv. Ja jag är impad av min dotter. Hon liknar mej ;)

Jag tog en 22 km tur på berget, solen strålade men det var väldigt kallt innan jag jag nådde byn. Det sved på fingrarna. Jag pratade med mej själv stora delar av turen, jag gillar det, jag gillar att förbereda mej på det jag kan, då är man mer rustad om det händer något oförberett. Jag smider planer helt enkelt ;)

Myset hittade en sten ute som hon tyckte var perfekt att ta med sej in och måla på, jaha, sagt och gjort. Kreativiteten spirar. Kvällen bestod åter av lite dans, hattarna på sen var det fullt ös på oss.
Jag fick avbryta öset med frågan om hon villa ha lite mys i soffan i stället, jag var sliten och ville chilla. Hon köpte mitt förslag. Skönt.

Lite paus....

Jockarp.