fredag 26 augusti 2011

Frågor...



Dagens inlägg kommer mest att handla om en kommentar jag fick med samband om inlägget om åldersnojan häromdagen.
Kommentaren handlade ju inte om nojan jag har över om jag ska våga lita på en 28 taggare igen utan det var några frågor med och det tycker jag är trevligt.
Jag har ju själv många frågor som jag inte får svar på så jag ska göra mitt bästa på att svara på dom frågor jag får till mej i livet, vet ju hur frustrerande det kan vara att inte få svar.
Frågorna var om jag fortfarande älskade min sk fru efter det hon gjort mot mej?
Om någon kan älska en person som gjort som hon?
Och om jag kunde berätta vad hon heter?

Jag såg den första frågan som, ursäkta mej nu, men som lite komisk, för det är ju så att den här bloggen handlar ju till väldigt stor del om mina funderingar, tanka och känslor kring det som hänt och händer det är en bearbetning att försöka förstå det omöjlig som hänt från att från hennes sida hysa såna starka känslor till mej så hon står som brud till mej och till bara några veckor senare lämna mej och vårt ofödda barn.

Jag står kvar med mina starka känslor för henne, jag älskar den kvinnan jag gifte mej med och ja med risk för att få prygel så får jag nog säga att jag fortfarande på något märkligt sätt älskar henne.
Jag tror och hoppas att jag kommer att räta ut många känslomässiga frågetecken på rättegången, jag hoppas att jag kommer att känna en avsky mot denna människa som jag älskat så innerligt, jag hoppas känna ett hat mot det hon gjort, jag hoppas känna en känsla av medlidsamhet mot henne, att jag nu har allt detta vackra i mitt liv.
Min dotter en fin familj som älskar mej och alla mina underbara vänner.
Och hon har kammat hem den största nollan som finns.
Men jag är även rädd, rädd för att jag fortfarande ska hysa dessa starka kärleksfulla känslor mot henne och gör jag de så får jag kanske göra som min goda vän i Stockholm säger.
- Har du känslor för henne så behöver du vård.
 Och ja då får jag kanske söka hjälp, detta återstår nu och se hur jag reagera.
Men jag om någon vill bli kvitt dessa känslor och kunna få en fin mammaledighet med en dotter som förtjänar sin mors hela uppmärksamhet, både fysiskt men framför allt psykiskt.

På frågan om någon kan älska en person som gjort som hon, det vet jag inte, jag älskar henne eller har åtminstone gjort det innan, så visst måste det väl gå att göra det.
Men de får vi väl se i framtiden om hon hittar någon ny människa att dela sitt liv med för jag kan ju aldrig tänka mej att det håller mellan min sk fru och fröken tumör, hon är alldeles för lång för min sk fru och det informerade jag henne om redan när hon lämnade mej.
Men jag tror ju att hon får svårt att dölja denna historia för någon ny tjej, (och jag hoppas hon inte gör det)  hon kan ju knappast skylla på omognad, för hon är ju faktiskt 28 år.
Ja vi får väl se hur det går.

Vad det gäller det sista, så nej jag tänker inte berätta vad hon heter eller vad hon jobbar eller bor, ser ingen som helst anledning till det.
Vad ni har för intresse i det vet jag inte heller, men skulle ni ha en bra anledning så får ni höra av er så ska jag ta ett nytt beslut i frågan.

Jag sitter nu här och plippar på min alldeles nya fina dator, det går ganska bra,lite skit är det nog fortfarande bakom knapparna men jag lär mej snabbt. Träning ger färdighet :)

Läste som hastigast om orkanen Irene som är på väg mot Newyork, jag hoppas verkligen att den dunstat till nästa vecka för då ska lilla orkanen Mollie dit.
ja det återstår väl och se hur det går där borta på andra sidan Atlanten vi får hoppas att det inte blir så farligt och att den drar över snabbt och smidigt och att stan står kvar till vi kommer, men fram till dess så sitter vi tryggt här hemma i Jockarp och jag ska fortsätta klia på mina myggbett från helvetet.



Jockarp..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar