Snurrigt....

Nya äventyr väntar :)

Efter gårdagens inlägg fick jag en del mail och det är väldigt intressant, vissa märker man att dom är skrivna rakt från hjärtat och man kan förstå att människor med egna barn reagerar med en ilska som är svår att bortse från, här kommer ett mail jag fick från en ny funnen vän, vi träffades på en sida som heter Qruiser.com och har samtalat ett tag, efter att jag skrev ett mail till henne om att jag fått detta märkliga brev från min sk frus sk jurist så fick jag tillbaka detta.

Nu skrev du lite frågande igen att J, NOG inte är riktigt kry. Det handlar inte om NOG. Hon ÄR inte kry. Inte alls. Kärlek kan ta slut, situationer kan ändras, ja sånt kan hända. Men man går inte igenom så många försök att bli gravid för att sen plötsligt komma på att man inte vill ha sitt barn. Och om man mot all förmodan ändå skulle göra det, då stannar man och tar sitt ansvar. Man är inte så egoistisk. Man väljer inte ett sånt läge att lämna, som hon gjorde. Då ÄR man inte frisk. Inte empatisk. Inte oegoistisk. Inte normal.
Förlåt, men jag var tvungen. Det e så hemskt det hon har gjort och ja, det hon ff gör. Jag blir så illa berörd.
Och sen det där du skrev om på din blogg idag, herregud säger jag bara. Inget vett nånstans.
Och vad gäller det där du skrev om hennes val av jurist, såhär tänker jag om det; J har visat så dåligt omdöme som en människa kan visa, hon har tydligt visat att hon inte har vett o sans what so ever. Så, varför skulle hon visa bra omdöme och lite vett vad gäller det där?! Nä, såklart kan hon inte det. Hennes dåliga omdöme o brist på vett valde ett dåligt ombud. Hon ser inte, förstår inte och lever inte i samma verklighet som vi gör.
Så, nu har jag kräkt av mej lite.
En sak till bara. Jag känner inte J. Jag vet att du älskat henne oerhört högt. Och kanske älskar henne än. Du är en underbar o fantastisk människa Leo, så nåt bra måste det ju finnas med J. Annars hade hon inte haft turen att få vara älskad av dej. Det jag hugger på, det som får mej att må illa och att vilja skaka henne så åtminstone lite vett trillar in, det är hennes beteende mot dej och Mollie. Det hon utsatt er för. Ja, ville bara säga det.

Hon är klok min ny funna vän så kan man reagera på detta som händer.
Att andra människor blir så illa berörda av det hon gjort, ja vad tyder det på?
Jag fick även en mängd kommentarer på min facebooksida, vilka vissa inte var av så värst vänlig natur och ja, jag förstår det, för det är helt sanslöst alltihop
Jag är glad över att människor i min närhet berättar hur dom känner och att dom även kan förstå att man inte alltid mår prima, att jag fortfarande får säga att jag inte förstår, för uppenbarligen är det många andra också som inte förstår.

Ett mys i kylen:)

En annan sak som jag tänker på de är det som slog mej härom dagen när jag satt i bilen,  jag tänker alltid mycket när jag sitter där, jag kommer på både den ena och andra roligheten eller tokigheten.
Men just denna dagen var det en sak som snurrade runt några varv i min allt mer uppsnurrade hjärna, ja den har verkligen fått jobba detta sista år.
Iallafall så slog det mej att det är så mycket människor runt omkring mej som hela tiden säger att, du Leonora den sjuka, skadade kvinnan som du delat ditt liv med, den helt totalt ut flippade människan som du gifte dej med och som du satte ett barn till världen med, hon är inte värd dej, hon är inte värd att ens få se eller vara nära dej och din fina dotter.
Ja jag vet att det är väl menat, men jag kan ändå inte bara släppa det och låta det rinna in i min hjärna och nöja mej med det.
Nej Leonora Vilhelmsson måste ju även analysera det hela, hon måste vända och vrida på detta hon kan helt enkelt inte bara köpa det och se det som en form av komplimang som människor i hennes närhet ger henne, att hon är god och att den sk frun inte är det.
Näpp hon tänker och hon tänker så här.

Om nu inte den sk frun är värd mej och Mollie, det är ju ändå hon som levt med mej och det är ju ändå hon som gjorde lilla myset. Faktum är att hon var så duktig så när hon prickade rätt den där gången, ja hon hade ju visserligen tränat fem gånger innan, men resultatet kan man ju inte klaga på, hon har ju allt, mitt mys.
Men om nu inte hon är värd mej hur vet man då när man träffar en annan människa att den är värd mej och tänk om det är så att jag träffar en person som är värd mej men som jag inte tycker om och vill leva mitt liv med, eller om jag träffar någon som jag tror är värd mej men som visar sej sen inte vara det, Grrr Jag förstår vad människor säger till mej men jag förstår inte hur man ska veta hur man ska lyckas, hur man ska lyckas bli lycklig och vara lycklig.
Hur ska jag hitta henne som är värd mej?
Och framför allt är det henne jag vill ha?

Hum lagom snurrigt inlägg, men ibland är man tvungen att snurra till det för att kunna snurra upp allt.

Nu packas återigen väskan. Varning New york myset är på väg.
Ska bli spännande att komma dit men även spännande att komma hem och se vad för nya hyss den sk frun har hittat på, för hon kan väl knappast lyckas hålla sej lugn i ett par veckors tid.

Jockarp.