Oro....

Lite lek, lite allvar ;)

Igår fick vi minsann lite gjort, myset vaknade tidigt hon har ju annars gett sjusovaren ett ansikte hon brukar med gott samvete sova fram till niosnåret, inte mej emot.
Det här med sjusovare väckte mitt intresse, varför heter det så och vad kommer det i från, ja Google är där ett fantastiskt verktyg.
En sjusovare är inte vad jag trodde en person som sover bort halva dagen eller halva sitt liv utan en sjusovare är för det första en liten mus som lever nere i Europa.

För det andra så är det en matyrlegend om sju kristna män som levde kring år 250, som var snälla och gav vad dom hade till fattiga människor, detta uppskattades inte av kjesaren Decius så när alla männen var inne i en grotta så lät kejsaren mura igen hålet, väldigt taskigt gjort.
Hur det hänger ihop har jag inte en aning om.

De stod även att läsa att om man sover länge den 27 juli så kommer man att vara trött ett helt år framåt för den dagen var fram till 1901 en helgondag och kallades för sjusovardagen. Så alla som nu är trötta, hur var det nu den 27 juli sov ni länge eller var ni uppe i arla timme?
Nog med historia och fakta och vidare till mitt och mysets dag.

Vi åt gröt och hoppade in i bilen, vi hade lite på agendan.
Vi började att köra norr över och lämna en liten slant i brevlådan hos några vänner som vi var skyldiga för en present till en liten ettåring.
Vidare bar det söderöver till Mjällby och där skulle vi lämna en bok som vi lånat, en fantastisk bok "ett barn blir till" av Lennart Nilsson, såg faktiskt även hans utställning på fotografiska förra året helt makalöst fina bilder.
Sen rullade vi in mot centrum för en liten klippning, det var bara några decimeter på topparna som rök så jag tror att dom flesta fortfarande känner igen mej.
Nu har jag kommit fram till att det blir inte någon frisyr ändring förren myset slutar mysa och pilla i mitt hår, hon älskar att trassla in sina små underbara knubbiga fingrarna när hon ska sova och inte kan jag jag väl missunna henne den mysstunden inte.

Måste berätta om ett samtal jag fick hos frissan, ett samtal som inte tillhör vanligheten men ändå ett mycket mycket trevligt sådant.
De ringde från skyddat nummer och efter allt som hänt de sista året så åker taggarna ut och en klump sätter sej i halsen som sen sakta glider vidare ner i magen, och där ligger den gnager. Någon förbannad kommunal eller statlig inrättning som kommer med några tråkigheter är första tanken som far förbi.
Många gånger har jag tänkt att inte ens svara men min nyfikenhet tar ofta överhand, jag förbannar den nyfikenheten ibland, dock då inte i går.
En kvinnoröst i andra änden presenterar sej med namn och att det är från polisen, vi pratar en stund om hur allt var och de dröjer ju inte länge förren jag frågar vad hon hade på hjärtat, för något tråkigt borde de ju vara.
Men nej hon säger bara glatt att hon undrade hur vi hade de och önskade lycka till med allt framöver och sen gav hon mej även ett boktips.
Jag har tänkt många gånger på de samtalet sen igår och jag får ett leende på läpparna och en glad känsla i bröstet, vilka människor det finns.
Ja menar hur stor är sannolikheten att en polis i Sverige idag skulle ringa till en påstådda brottsling och fråga hur den mådde och önska en lycka till i livet.
Jag borde ju varit en person som bara var ett nummer på ett papper för henne, ett papper som hon bara vände på och sen var jag historia.
Ja när jag tänker på det blir jag faktiskt väldigt rörd, hon gjorde helt klart min dag mycket bra.
Vilka människor det finns och tack för det, allt hopp är inte ute.

Om klumpen i magen blir stor av skyddatnummer så ska jag säga att det var ingenting när man tänker på den klump som kom senare under dagen då jag sökte efter ett viktigt papper som inte gick att finna någonstans. Efter en stunds tannagnissel så ringde dom från revisorn och sa att pappret var arkiverat hos dom, satan i gatan vad glad jag blir, de är så lite som behövs, tvära kast.

En betydligt allvarligare sak än mina telefon nummer och viktiga papper är att det skedde en hemsk olycka på min arbetsplats, när sånt sker ser allt annat mycket litet ut.
Mina tankar går klart till den drabbade, hans familj och hans vänner.

Jockarp.