Pride 2....

Regnbågsbarn...

Det hände ju så mycket på min pridevecka så jag fortsätter där jag slutade igår.
På Torsdagen hoppade vi på spårvagn ut till Waldermasudde och till prins Eugens vackra tillhåll, det var en kostutställning i vanlig ordning, men det var faktiskt inte den vi var intresserade av denna gången.
Nej nu ville vi kolla in Lars Wallins klänningsutställning, det var klänningar i alla typer och färger.
Det var bröllopsklänningar där de flesta gått samma öde till mötes som jag själv, alltså ett skilsmässoresultat.
Lite deprimerande om ni frågar mej, men samtidigt känner man sej mindre ensam.
Vi beslutade oss för att ta och promenera in till stan igen, det var fint väder och vi gillar ju att promenera, vi stannade till och lunchade på djurgårdsbrons sjöcafé och myset sov hela tiden.

Ja sen var det de här med schlagerkvällen i parken, även om man inte gillar den typen av musik så värst mycket så är det ändå ett måste på något vis.
Det gick bra att komma in, jag var så fräck att jag bara gled förbi den långa kön med mitt lilla mys, väl inne så tyckte jag att det blev lite väl trångt och en det hade svampat i sej lite väl mycket av mjödet, så jag beslutade mej att lämna i förtid för att inte riskera att någon trillade över Mollie som låg och sov så gott i vagnen med sina rosa lurar.

En riktig schlagerprinsessa :)

Torsdags kvällen/natten avslutades sen med den årliga tjejfesten, mina vänner från Lund tyckte ju att det var på tiden att jag kom ut och lufftade mej lite, och jag ska säga att det var verkligen roligt.
Jag har ju inte precis tittat åt andra när jag kilade stadigt, men herregud vad mycket vackra kvinnor det finns i vårt land.
Jag hade riktigt ont i ögonen när jag vaknade upp på fredagsmorgonen efter allt spanande på detta vackra ;)
Jag tittade också ganska ofta på telefonen för att se så inte Mormor ringt för att berätta att myset vaknat, men nej då hon sov igenom hela tjejfesten och hade inte en aning om att hennes mamma varit ute och rumlat till sena timmen.
En mycket lyckad kväll.

Fredagen = filmdags.
dokumentär filmarna kom upp vid middagstid och vid tvåtiden började vi filma ett möte mellan mej och Sören Juvas som är en mycket trevlig rak och rättfram person, han har varit förbundsordförande i RFSL och var bland annat med om att få igenom rätten till insemination för homosexuella och även rätten till samkönadeäktenskap.
Vi hade ett bra samtal och jag fick många nya tips och idéer om vad som kan göras i frågan, han höll ju helt klart med om att det är för jävligt att det ser ut som det gör i frågan.
Vidare angrep vi politiker från Moderaterna och från KD, mycket intressanta samtal, speciellt kanske det med KD, deras "talesman" som för övrigt var en kvinna såg inte alls så negativt på alla dessa frågor som gäller HBT, kan det möjligen vara så att andra partier använder KD som syndabock för att allt tar sån tid i frågan?
Det kändes som att vi hann med en hel del denna fredag och det kändes bra.

Filmteamet fick slita i paraden :)

Ja så kommer vi då in på Lördagen, självaste paraddagen, denna årets höjdpunkt för flator, bögar, björnar, slm, transor, hetero, ja alla som är "normala" och alla som är onormala.
Alla är där antingen om man är någon av de 50,000 som går i paraden eller om man är någon av det 500,000 som står ut med gatorna på paradvägen, detta är en underbar folkfest.
Vi brukar inte gå med tåget för jag tycker det är roligare att titta på och se alla fina människor som stolt går vägen fram, men i år skulle vi delta givetvis.
Jag, Mollie, mamma och dom fina fruarna från Lund skulle gå med i regnbågsfamiljerna.
Vi åkte tunnelbanan ner till Zinkensdam där paradstarten var, men innan det bar iväg så skulle vi återigen filma lite.

Myset gör sej klar för paraden.

Ni kommer inte att tro mej, men när vi stod och pratade vid starten så säger en av mina vänner - är inte det Beatric ask som står där?
Hum hon var mindre och även lite rundare än vad jag trott, så vi pratade fram och tillbaka om det verkligen var hon.
Jag har ju försökt att komma i kontakt med vår justitieminster nu ett tag men tyvärr misslyckats, men nu verkade de som om hon uppstod från dom döda mitt framför ögonen på mej.
Jag pratade med filmteamet och vi beslutade oss för att köra, så jag dök på henne och med en fetekamera  och en mic upp i ansiktet började jag ställa mina frågor om vad som var på gång, varför allt tog sån tid och när tanken var att en lagändring skulle ske så att inte flera barn kom i kläm på grund av att lagen är felskriven.
Hon svarade så gott hon kunde och det var att det inte fanns någon tidsplan för tillfället.
Hon blev även informerad om att det förmodligen inte var sista gången våra vägar skulle mötas.

Regnbågs mormor fick massvis med kommentarer om sin tröja :)

Jag kände mej upprymd och adrenalinet pumpade för fullt så när paradstarten gick mådde jag helt förträffligt.
Jag kände mej stoltare än vad jag trott jag skulle göra när jag gick där med min underbara dotter min fantastiskt starka mamma som jag aldrig i livet trodde att jag skulle få se i ett prideparadtåg.
När jag gick med mina underbara vänner som stöttat och hjälpt mej och som jag faktiskt firade just denna vecka femårig vänskap med. En vänskap som jag faktiskt får tacka min sk fru för.
Jag säger bara vilken avslutning på pride 2011
Jag var verkligen den stoltaste flatan som gick där med ett leende på läpparna och en känsla av odödlighet.
Jag var stoltast jag var starkast.
Happy pride.

Den vackraste flaggan :)

Jockarp.