24...

Tjugofyra byggstenar, ja det fascinerar mej mer och mer ju mer jag tänker på det.
Alfabetet består av tjugofyra bokstäver, tar man sen svenska akademins ordlista så står ju alla ord som finns i den, det enda man sen behöver göra för att skriva är att sätta samman orden, orden som blir meningar.
Dessa som sen kan påverka oss människor på så många olika sätt, vi kan påverka, beröra och manipulera med 24 bokstäver.
Man kan böja, vända och vrida på dessa bokstäver och ord.
Det är verkligen ett grymt fruktat vapen om man kan hantera dessa tjugofyra byggstenarna rätt.

Att jag aldrig har tänkt på dom futtiga tjugofyra bokstäver på detta sätt innan det vet jag inte, men antagligen har det att göra med att man endast har använt dessa byggstenar för att man behövt, under tvång många gånger i barndomen och skolåren, vidare in i vuxenvärlden har de varit ett nödvändigt ont, att man ska behöva fatta pennan för att skriva kom ihåg lappar till de som ska veckohandlas, skriva ett meddelande till någon som man inte fått tag på i mobilen, eller något liknande.
Ja man har helt enkelt inte använt dessa byggstenar av glädje.
De gör jag nu. Och ju mer jag använder dom desto mer gläds jag åt just de här tjugofyra små bokstäverna.

Min lilla spätta...

Med den självinsikt jag fått de senaste åren så har jag även insett att jag kanske inte riktigt alltid vet var det ska vara kommatecken, punkt, nytt stycke, att jag stavar som en kratta ibland att jag förmodligen är ganska bra på det här med meningsbyggnadsfel, jag är specialist på särskriva och samskriva och oftast då i helt fel läge.
Och kanske är det därför som jag ibland missförstås.
Men skit samma jag tycker det är roligt att skriva och det låter nog väldigt sjukt men jag börjar känna en kärlek till vårt alfabete.
Och att jag just nu skrivit 333 ord med 1526 tecken, ord och tecken endast om vårt alfabete är ju helt sjukt bara det,hihi.

När jag inte pysslade med ordräkning och tankar om detta grymma vapen om dessa tjugofyra byggstenarna som alla kan användas när som helst hur som helst och av vem som helst så var jag och myset på på barnkalas, de snaskades smörgåstårta och fin fin tårta.
Annars var det en söndag som gick i soffanstecken, jag säger bara, måtte de bli milt snart så man kommer ut på berget igen.

Full fart framåt...

Jockarp.