Kurs och konst....

Snart dags igen...

Ibland blir det så väldigt bra.
Jag är på en kurs och det med ett helt otroligt bra gäng. Jag skrattar nästan hela tiden. Och vad är det då som är så roligt?
Ja, det undrar minsann jag med, men vi ser positivt, komiskt och inte sällan heller ironiskt på saker. Allt svårt, tungt och jobbigt blir genast superenkelt. Det är så det ska va.

Jag hade nöjet att gå en guidad konstrunda under gårdagen, mycket intressant.
Runö kursgård där jag just nu befinner mej på kryllar av konst och historia. Åtskilliga hundratusenkronors alster hänger på väggarna. Att den är så tillgänglig måste ses som unik.
Dagarna går bra, det som är jobbigt är kvällarna, förvisso lägger jag mej tidigt då jag ådragit mej en förkylning, men jag saknar min familj väldigt.
Jag saknar mitt lilla mys, jag är inte riktigt van vid livet utan henne. Jag vet att hon har det toppen. Bamsegympa med mormor, hur kan man inte ha det bra liksom :)

Jag saknar min kamrat som jag tänkt leva med för resten av livet.
Vi pratar mycket över telefon men det är ändå inte detsamma. Jag älskar att höra hennes skratt och dom bjuder hon mej på ofta över linjen. Jag tror att jag träffat den gladaste, positivaste människan som kan iträda ett par skor.
Och det bästa är att hon smittar mej. Jag är lycklig, glad och ganska positiv.

Men jag vet att jag kan vänta mej ett hem som är upp och ner. Jag gillar inte att inte vara närvarande i projekt "styra upp borgen"

Ljusglimten i det är att jag är ledig i några veckor och med det har jag 24 timmar till mitt förfogande i hemmiljö.


Men lite av den tiden ska läggas med mitt mys i badhuset har jag tänkt.

Nu blir det snart hemfärd och jag hoppas att ostbrickan står laddad i en varm gård när jag åter beträder Jockarpskmark denna afton ;)


Stockholm/Jockarp.