Arbete och skola. Är det de som kallas vardag? i så fall är vi där igen. Mollie har börjat tredje klass och nu tar hon sej till och från skolan i taxi. Hon har fått gått in med sin nyckel två dagar då jag varit på utbildning efter jobbet. Det har gått bra för henne och jag är enormt stolt.
Att jag är stolt berättade jag givetvis för henne. Hon svarade mej;
- Du mamma. Jag tror att du är stoltare över mej än vad jag själv är.
Må så vara men det viktiga är att vi är trygga både du och jag blev mitt svar.
Lugna dagar rörelsemässigt, jag har mått bra i kroppen och känt ett sug av att ut och springa men jag har hållit mej till promenader.
Vi har varit på berget och plockat svamp, gått på mjuka mossbeklädda stiga, vi har gått där inga stiga finns och vi har stannat upp vid en stubbe och öppnat fikaväskan. En extrem mängd återhämtning i kropp och själ.
Vi tog en tur till andra sidan berget till våra vänner, det blev även rörelse där i form av promenad. Men en promenad utan barn skiljde samtalen en aning. Här samtalades det mer om krossade hjärtan och nya dejter.
För ja, så är det. Jag har varit väldigt återhållsam på fronten damdejter. Jag har verkligen inte haft något behov av att träffa min livskärlek. Mitt liv har varit bra ändå och jag har haft för mycket ego med att göra saker som jag vill när jag vill denna vår och sommar.
Men nu är det så att det finns en fröken som väckt mitt intresse väldigt, vilket jag är glad för.
Framtiden är spännande och jag längtar efter första mötet.
Jockarp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar