Mora-Jockarp....

Min största support...

I säng tidigt och jag somnade snabbt, men natten blev orolig, kroppen smärtade. När klockan var tre på morgonen gav jag upp. Jag packade mina saker och fyllde upp min termos med kaffe. Jag ville hem till byn, hem till Mollie.
Kvart i fyra lämnade jag Mora och det var verkligen bara jag ute på vägarna, dom första milen var stormånen mitt enda sällskap.

Men att ha gangsterhaffare på sin vänlista som jobbar natt och som var på väg hem från kneget gjorde att jag fick sällskap över telefon ett par timmar. Det var ett roligt och lättsamt samtal vilket var helt i min smak den arla morgon.
Bylingen skulle sova och jag behövde mat, så efter ett par timmars surrande sa vi sa hej och jag tuffade vidare mot ett Rasta.
Där gick jag in halv sju en söndagsmorgon och frågade om det fanns en möjlighet att kunna få en pyttipanna. Kocken såg lite frågande ut eftersom frukostbuffén var framdukad. Men sa javisst jag fixar det.
Jag tackade och gick till bords.

Min tanke var att när jag nådde E4 i Jönköping skulle kunna köra på farthållaren hela vägen till Värnamo, för att kunna sträcka lite på benen, men se det gick inte det. Himlen öppnade sej och hela vägbanan såg ut som om det lämpade sej bättre med kanot än bil. Jag tuffade på i max 80 km och det väldigt drygt.

Jag var hemma i palatset lite efter tio och min dotter mötte mej med en teckning och en lång kram. Mer välkommen hem kan man knappast känna sej.
Vi tog en lugn promenad ner på Vesan, jag var inte sugen på berget och dess branter men rörelse är bra.
En kaffe på det sen begav vi oss för att plocka lite potatis. Mollie hackade och morfar fick böja sej och lägga potatisarna i hinken, jag var inte riktigt så böjbar  ;)

Jag lurade en timme på soffan och det var nog mer än välbehövligt det. När jag vaknade var jag vrålhungrig. Pizzatime.
Efter maten spelade vi lite kort sen väntade ett återhämtande hett bad för mej. Lite tända ljus och en halvliter rödbetsjuice gjorde det än mer festligt.
Mollie var på sitt rum men undrade var jag var och när hon hittade mej i badet och såg dom tända ljusen utbrast hon.
- Åhh vad mysigt du har det mamma, jag kommer strax.
Hon gick i väg och hon kom tillbaka med en köksstol som hon satte sej på, så där var vi, jag i badet och hon på en pinnstol ;)

Jag förstod att hon saknat mej under helgen, det märktes väldigt tydligt, söndagen den 18/8 innefattade väldigt många kramar och mycket tid tillsammans.

Arbeta för brödfödan...

Festligt.

Jockarp.