fredag 23 december 2011

God jul fru Ask



Är det lönt att kämpa själv eller är jag tvungen att skapa mej en egen terrakottaarme?
Ja det är frågan jag ställde mej härom natten när jag låg med ett litet mys bredvid mej och med min laptop på magen och skrev ett nytt brev till vår justitieminister.
Jag har ju lovat att jag skulle skicka en god julhälsning till Beatrice och det är nu gjort, jag är nöjd med mitt brev, jag hoppas bara att jag bli minst lika nöjd med svaret.


Hej Beatrice.


Jag vet inte om du kommer ihåg mig, men jag tror att jag gjorde ett bestående intryck av mig själv, att jag helt enkelt inte skulle bli lätt att glömma.

Vi träffades i Tantolunden när årets prideparad skulle gå av stapeln, jag kom fram till dig med ett filmteam och ställde lite frågor till dig vad det gäller rättigheterna för barn som har homosexuella föräldrar.

Min situation är förmodligen helt unik och även i mitt tycke bisarr, för att dra historien lite kort så handla det om ett barn som blivit till igenom insemination i Danmark. Det var min fru som utförde inseminationen och barnet föddes inom äktenskapet.
Min fru fick tyvärr kalla fötter så hon lämnade mig åtta veckor innan lilla Mollie föddes, jag stod där med ett nyfött barn som jag skulle ta hand om själv, min fru behövde inte ta något som helst ansvar över sitt handlande, hon var alltså inte juridisk vårdnadshavare till Mollie, trots att vi var gifta.

Min dotter har alltså enligt svensklag inte rätt till båda sina föräldrar, jag som ofrivillig ensamstående mamma ska nu tvingas ta de full ansvaret för min dotter till hon minst är arton år och den andra föräldern kan alltså med svensk lag bara lämna sitt barn.
Detta är för mig som svensk medborgare helt obegripligt och helt oacceptabelt .
Att man gör inseminationerna i ett annat land är väl kanske inte så konstigt, men att man inte lever efter de svenska lagarna det förstår jag inte.
Mollie föddes som svensk medborgare båda hennes gifta föräldrar var svenska medborgare.
Så varför går vi inte under svensk lag?

Barn som föds av föräldrar som ingått äktenskapet får automatiskt dessa två som föräldrar och vårdnadshavarna,( vare sig det är rätt föräldrar eller ej,) men inte i de fall när det handlar om homosexuella.

Varför är det så och framför allt varför ska inte min dotter ha samma rätt som alla andra barn som föds in i det svenska samhället? Rätten till två föräldrar.
Barnen främst?


De finns mycket mer att lägga till vad det gäller glappet i lagen för oss som bildar familj på ett litet ”udda” vis.
Jag och min fru ställde oss väldigt frågande till just allt det som uppdagades när vår barnresa tog fart, en av dessa saker är just det att det endast är den kvinnan som bär barnet som juridiskt sett är förälder.

När jag blev gravid pratade vi mycket om hur vi skulle kunna skydda min fru om det skulle hända mig något i barnasäng. Skulle jag av någon anledning inte kunna ta vara på mig själv eller det barn jag fött, eller än värre om jag skulle avlidit så hade inte min fru blivit förälder juridiskt sett trots att hon varit med på hela resan och att vi var äkta makar.
Om så fallet var skulle socialen gå in och se till att placera ut barnet till vad de anser lämplig hem, vilket skulle i princip kunna vara till vem som helst som gjort anspråk på barnet.
Alltså hade inte medmamman varit skyddad av svensk lag, trots att vi varit gifta.

Ur ekonomisk synvinkel så står nu staten som bidragsgivare till mig fram till den dagen Mollie fyller arton år, mycket schangtilt tycker jag med tanke på att det finns en annan förälder ute i vårt avlånga land som borde varit den som skulle ta ansvar för sitt handlande vilket i detta fallet nu var att inom äktenskapet att sätta ett litet nytt liv på vår jord.

Jag har som du säkert förstår varit med om en sjuhelvetes resa detta året. Ja jag har varit i helvetet och vänt, trots det så har jag varit med om det mest fantastiska en kvinna kan vara med om och det är att bli mor.

Jag vet att detta är en gigantisk fråga att lösa och få svar på men somebody has to do the dirty work och jag har varit i kontakt med många politiker och alla säger de samma sak, det ligger på ditt bord Beatrice.

Jag hoppas att du tar tag i detta och att det händer något i frågan. Det finns mycket människor, (där ibland jag) som kan bidra till att frågan löses på bästa sätt och att det blir en lagändring så att inga flera varken barn eller föräldrar ska komma i kläm.

Som du säkert förstår så har jag ingen egen vinning i att frågan tas upp. Men jag gör detta för att slippa att i framtiden höra att det kommer fler barn till världen som hamnar i en gråzon som nu min lilla dotter gjort, jag vill inte höra att andra ska behöva råka ut och utsättas för det jag själv blivit utsatt för på grund av att lagen är felskriven.
Och det sorgliga i denna historien är att, om jag förstått detta rätt så finns det ett förslag redan från 2007 om hur detta skulle lösas men att inget har gjorts.
Alltså skulle mitt liv sett helt annorlunda ut, (ursäkta mej nu) om ni hade skött era jobb.
För som du säkert förstår är pressen nu stor på mig, att mot min vilja ensamt ansvara för att min dotter ska växa upp och bli en fin ansvarsfull svensk medborgare.

Och hur ska jag kunna samtala med henne i framtiden om vad som är rätt och fel, rättigheter och skyldigheter när Sveriges rikes lag gör skillnad på folk och folk?


Jag förväntar mig givetvis ett svar på när och hur denna stora och svåra fråga ska lösas.
Jag vill även passa på att önska dig en god jul och ett gott nytt år.

Vänligen Leonora

Jockarp.

4 kommentarer:

  1. Hej hej.

    Du är helt otrolig Leonora, jag beundrar din styrka, ditt mod och din outröttlighet.
    Jag har själv "bråkat" med politiker i andra frågor så jag vet hur störande det kan vara att aldrig få svar.
    Ochatt du även i allt detta tar hand om din dotter på ett tillsynes fint sätt.
    Men du är på rätt väg, kämpa på...

    Julkramar till dig och Mollie / Lilli

    SvaraRadera
  2. Helt rätt....Bara ös på Vilhelmsson

    SvaraRadera
  3. Tummen upp till dig. :D
    Klokt och bra skrivet, ska bli spännande att få höra om hon svarar...
    God jul till dig och Mollie!
    /LindaT

    SvaraRadera
  4. Känner jag dig rätt ger du dig inte för än du har din armè och slaget för homoföräldrar är vunnit. Du är en sann krigare fröken och du krigar för en mycket god sak.
    Fortsätt längst fram i ledet Leonora så kommer vi som är lite fegare att följa dig.

    God jul kram från
    Sussie

    SvaraRadera