Gång och sömn....

Shit pomfritt vilken söndag vi hade, den var visserligen kall och bister, men solen var framme största delen av dagen, jag mår bra av sol.

Myset har nu börjat med nya rutiner, hon somnar oftast vid sju snåret på kvällen och när mamman sen ska sova vid midnatt, ja då vaknar myset utvilat och är på värsta prathumöret, ja de är jobbigt men samtidigt är hon så underbart go när hon ligger där och snackar om vad som hänt i hennes liv under dagen.
Resultatet blir då oftast att hon och då även jag nu mera är vaken till vid två halv tre på morgonen, gäsp. Uppstigning vid åtta vilket gör att hon blir ganska trött redan tidigt på förmiddagen och sover gärna en liten lur, vilket då inte jag gör.

Jag har ju aldrig varit så noga med rutiner och jag tror faktiskt inte på det just i detta avseendet, jag tror nämligen att sömnen förändras med åren och i början av livet förändras den ofta.
Så ja jag tror inte att de är så mycket att göra åt saken, men i kväll ska jag iallafall göra ett test med att försöka aktivera henne till vid åtta nio innan sömnen tar överhand så får vi se om pratstunden vid midnatt kan utebli.

När vi är vakna så jobbar vi på, jag har kört in ved vilket jag förmodligen får fortsätta med i några dagar till och när vi är inne så jobbar Mollie med sina saker, hon röjer runt med allt hon får tag i.
Hon tittat mycket i sina böcker nu och ofta kommer hon med en liten bok i handen som hon vill att man ska läsa för henne.
Nu går hon allt mer också, hon går från köket in till vardagsrummet över trösklarna i full fart.
Hon har nu även hittat på en ny lek, mina högtalare står på golvet och längst ner så finns det två hål, precis lagom stora så att jag inte ska få in min hand i dom, Myset får det dock, så nu roar hon sej med att lägga in diverse saker i hålen och det är helt omöjligt för mamman att få tag i dom, hon tycker det är super kul, jag uppskattar de dock något mindre.

Jag har nu lyckats med de lilla konststycket att filma lilla fröken Vilhelmsson när hon går, Det är minsann inte det lättaste ska jag säga, att både hålla i kameran och lyckas få damen intresserad av något så hon kan tänkas visa upp sej.
Däremot har jag inte lyckats med att lägga upp det här på bloggen så att andra kan få ta del av dom små stegen för Mollie men dom stora stegen för mamman :)
Nja jag ska jobba vidare på det och kanske innan hon blir tonåring har jag löst detta film/dator bekymmer.

Vi hade fika besök här av hästtjejen med tillhörande sambo, de busades hejdlöst och skrattades högljut, underbart.
Men så klart fick jag ge det en funderare, varför det fungerar så bra med vissa människor och med andra blir det rena kaoset i huvudet på myset.
Vissa människor klickar det direkt med, myset kan då utan problem krypa upp i famnen och lägga sin lilla kind mot vederbörandes axel och bara mysa. Medans då med andra skriker hon rakt ut bara hon ser dom på tio meters avstånd, så klart undrar jag varför det är så.

Och idag fyller bästa Tant N år, vi får minsann ta oss en tur utanför byn och uppvakta denna fantastiska människa....Grattis kära du. Vi älskar dej....

Jockarp.