söndag 15 april 2012

Flitens lampa...

Tagen på bar gärning, Humf....


Enligt min dotter finns det ingen i världen som gör godare pannkakor än jag och så är det nog med.
Två stycken slank ner igår, härligt med matglada barn.
Annars är det mest korv och majs som slinker ner i full fart, med det andra går det något långsammare, men ner går det.
De var nån som sa till mej att barn inte har någon smak förren dom är två år gamla.
Det är rena rama skitsnacket, varför spottar då annars vissa barn ut viss föda?
Ja det kan man fundera på.
Det är ungefär lika fjöntigt som om dom inte skulle börja se eller höra förren dom är fem år, vad får folk allt ifrån och vilka märkliga saker man hör, speciellt nu sen man blev mamma.

Nu ska minsann dockan rida med ;)


Stall två tvättat och klart, jag ska inte sticka under stolen med att jag är lite småöm i min lilla kropp. Det är ju inte utan att det varit trevlig med en sambo som kunnat massera in nån trevlig smörja på dom mest ömmande punkterna.
Ja ja det är väl bara att härda ut och jobba vidare, det är tufft att vara hemmanasägare ibland minsann.
Bra det blir det i allafall.

Min mycket spontana promenadvän hörde åter av sej, jag börjar fundera på om hon tycker att jag tappat takt och form, de duggar tätt med promenaderna nu.
Mej gör det inget, det välkomnas, nu börjar berget smyggrönska, vitsipporna i full blom och härom dagen såg jag faktiskt ett litet bokskott som tagit sej upp ur marken och visade upp sin ljusgröna färg, det växer och gror nu överallt. Underbart :)
Promenaden ja, vi tog inte det vanliga rundan med den fruktade backen utan nu tog vi en annan trevlig sväng, ungarna somnade på våra ryggar och vi samtalade om arbete, barn, dödsångest och andra seriösa och vuxna saker.
Hem och altanhängde med kaffekoppen och cheescaken i högsta hugg, dom små avkommorna till oss grävde sött i sandlådan, en ljuvlig eftermiddag och kväll.

Halloj...


Middagen bestående av helstekt kyckling, päror och sås serverades ihop med vinbärsgele och majs till myset.
Sängen kallade på lilla fröken och hon somnade omgående, mamman passade då på att med walkie talkien gå ut i stall ett och börja måla.
Box 1/14 står nu vitfärgad och grann. Ett hastigt avbrott då lilla fröken vaknade, men de som är gjort är ju gjort.
Det kommer ju flera dagar. (Förhoppningsvis)

Först tänkte jag piffa till det lite, men jag fegade ur och körde med vitt.


Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar