tisdag 24 juli 2012

Skummisar...

Hej muntergök :)


Busande med kusinerna fyllde mysets förmiddag, själv tog jag och bror en sväng på berget. Jag lyssnade på sommarprataren min vana trogen.
Folk i min närhet måste undra varför jag går omkring med mina hörselskydd på huvudet varje förmiddag mellan 10-12. Sommarpratet är förklaringen för er som undrar.

Jag stötte på en äldre herre som smög omkring på mina ägor, jag hejdade denna man och undrade vad han snokade efter, han började att prata om blåbär, svamp och ved.
Allt blev förvirrat och snurrigt, om herren var snurrig ska jag inte uttala mej om, men jag var helsnurrig när han lämnade mitt palats i en vit gammal merca.
Efter viss efterforskning och utredning av ämnet under dagen så ledde till att jag nu fått klarhet i vad detta var för en man.
Sölvesborgskommunalråd har en morfar och just den morfarn gled runt i Jockarp under gårdagen och pratade blåbär med mej.
Märkliga möten må jag säga.

Jockarp levererade i går vad det gäller vädret, det ser ut som de kommer att hålla i sej några dagar och det är väl för väl det, den gråvita färgen på kroppen ska nu bytas ut till en gyllenbrun fräsch nyans. Jag mår väldigt bra av D-vitaminer.



Vi hängde i den fina sandlådan, jag ger mej tusan på att det är kommunens finaste låda. Och virket kommer från vår egen skog, bara det gör ju det hela roligare, helt unik alltså.
Och billigt var den ju med.

Jag sprang en runda på 6 km i går, kanske inte optimalt, men jag har svårt att låta bli.
Det är tydligen så att träning bryter ner kroppen och vila och kost bygger upp den. Alltså är det super viktigt att vila och äta rätt. En del väljer att annamma de två sistnämnda mer än det första och jag då det förstnämnda,  ja jag undra vilket som är bäst/sämst.



Dagen gick mest i familjens tecken, det var ju kalasande för Mollies morfar, grillat stod på menyn och efterrätten bestod av hallon och grädde för dom som nu gillade det. Tårtan hoppade vi över, vi är inte så noga  med just den biten i vår familj, huvudsaken är att man träffas under icke allt för formella former, lättsamt och spontant klingar högre hos oss här uppe på berget..
Lilla fröken fortsätter med sitt pusslande på kvällarna och hon verkar vara helt outtröttlig, återigen lik sin mor, hihi. Skam den som ger sej, typ.



Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar