Bokgörare....

Vissa mornar är inte som andra, gårdagen tillhörde en sån som inte hör till vanligheten.
Jag vaknade av att det var varmt på ryggen, denna känsla avlöstes sen av något blött och lite kyligare.
Jodå lilla fröken sov fortfarande gott helt ovetandes om att hon precis åstadkommit en sjö i storleksordning likt östersjön i vår säng.
Upp och hoppa typ.
Inte favvo starten på dagen precis men de var bara att bita ihop och styra upp efter den lilla incidenten.

Mollie åt frukost men jag väntade lite, en kär vän skulle komma på besök och frallor hade utlovats. Frallor kom och även de första små lussebullarna var ett faktum, dom slank ner med buller och bång.
Det var allvarsamma samtal som följde under vår fika stund, hästvärlden är bra sjuk ibland.
En ljusglimt kunde ses i allt elände och så länge det är så så är det ju lugnt.
Mollie busade på som vanligt, pratade och berättade om än de ena och än det andra, man kan inte låta bli att flina åt henne när hon sätter i gång.
De kramades så klart en hel del, det är vanligt att de inträffar vid dessa möten, hon är kramgo jäntan min ;)

Skalbaggen 11.00 inga problem med lämningen, stenen lättar från bröstet.
Jag for hem och angrep backen, *Klök* hatar och älskar det.
Nu var problemet att jag kände av min ömmande höft och det är inte den känslan jag förväntade mej.
Måtte jag stå på benen till den 17 Mars.
Vad det gäller löpningen är det väldigt många människor som är intresserade över hur det går för oss med träningen och det är många som dela intresset löpning med oss. Mycket roligt, det finns alltid något att prata om.
På jobbet var det utcheckning av diverse motorplatser, mycket ström handlade min dag om, spännande. (hihi)

Mycket socialiserande var det givetvis, när det är storstopp så rör människors på sej betydligt mer än vanligt, så en kopp kaffe slutade tillslut med att vi var sex stycken och alla kom vi från olika avdelningar, nu snackar vi utbyte.
Myset var vaken när jag tillslut kom hem efter denna hårda arbetsdag. Hon hade ätit bra och även gått på pottan på dagis.
Ja nog är hon en sällsynt sort, lilla Mollie mys Vilhelmsson.
Efter en saga om bondens alla djur tuppade hon av med fingrarna insnurrade i mitt hår. Tuffa dagar för fröken och för mej ;)

Det ramlade under gårdagen även in ett mycket intressant mail.
Jag har nu på tisdag ett väldigt viktigt möte inplanerat vad det gäller min bok. Jag hoppas nu bara att jag tittat rätt på schemat så Mollie verkligen har skalbaggetid då.
Gaaa för jag vill inte ha med lilla yrvädret på detta mötet.
Jag kommer nog vara spänd och nervös ändå ;)
Men det känns ändå mer än bra.
Lättlevt (tror jag)

Jockarp.