Vackra Wien....

Jag börjar närma mej kjoltyget ;)

Det räckte med att jag gick utanför hotellet med fyra stjärnor på för att konstatera att jag älskar den Österikiska staden Wien.
En stad till som får läggas till den gedigna listan till städer som helst ska besökas igen och då gärna sommartid.
De många och superlyxiga caféerna måste göra sej än mer till sin fördel just under sommarmånaderna, när man kan avnjuta sina sachertårtbit på något niceigt utehak. (okej jag syndade fett och åt tårta) Nu får det lov att bli bättring, fyra månader till utmaningsloppet, formen ska toppas.

Detta kallar jag schnitzel :)

Hur som helst, efter detta superduper goda tårtintaget så gick vi in i den främsta gotiska byggnaden i Österike, Stefansdromen. Denna katedral skadades svårt under andra världskriget och återuppbyggnaden var en symbol för hoppet när landet reste sej ur askan efter kriget.
343 trappsteg är det upp i tornet, för dagen tog vi hissen upp.
Taket var imponerade, det var täckt av 250000 kakelplattor som formats i habsburgarnas släktvapen.
Vi passade på att tända ett ljus i katedralen för alla vi saknar, det var ju trots allt allhelgona.
Kvällen avslutades med världens största Wienerschnitzel på den kända restaurangen figlmuller.
Mollie och jag delade på en och det var nätt och jämt den orkades tuggas och sväljas, men tallriken slickades ren ;)

på väg mot zoo :)

Vi tog tunnelbanan mot det vackra slottet schönbrunn, här har gossar vid namn Napoleon och Mozart hängt, jag var i gott sällskap alltså.
I slottsparken ligger världens äldsta zoo från 1752. Det är ju inte samma djur där nu som då men vi tog en sväng och tittade på allt från flodhästar med små öron till elefanter med jätteöron, giraffer,lejon, tigrar, råttor, fiskar och pandor, allt fanns där.
Mollie blev helvild när vi gick in i gethägnet, tillslut efter allt klappande luktade både hon och jag som en hel get.

Mmm löv :)

Vi hann med att gå en sväng på hjältarnas torg, de stället där Adolf Hitler togs jublande emot av massorna när han meddelade att Österike införlivats i det tredje riket.
Lite ryste jag allt när jag gick där och funderade över den mannen. En obehaglig människa men en grym politiker. Han lurade en hel värld. Helt otroligt.

Spanska ridskolan ligger i slottet hofburg, tyvärr blev det stopp utanför bara för att jag har så våldsamt svårt för att ljuga. Så på frågan hur gammal myset var svarade jag klart som det var, att hon var två år.
De får bli ett besök där nästa gång i stället, jag lärde mej iallafall något nytt och det var att lipizzanarna inte ändra färg förren i 4- 10 års åldern. Att dom föddes svart visste jag, men att det dröjde så många år innan skiftet till vitt skedde, de hade jag inte en aning om.

Lite löpträning så klart. 10 minuter i väg, sen var jag av banan, det krävdes sen 45 minuter för att komma hem till hotellet igen. Så ja, nästan en timmes förvirrande löpning på Wiens gator pysslade jag med en kväll.
En annan kväll var jag klipskare och tränade i stället lite trappor som låg nära hotellet.
Det var trevligt för det var trapporna upp på en vacker byggnad som det innanför väggarna sjöngs opera.
En busschaufför höll mej sällskap när jag sprang för Jockarp och mitt fosterland ;) han klappade och sa något på tyska när jag var färdig, jag bara flinade och torkade svetten ur pannan.

Innan hemresan ville jag gärna hinna se Belvedere. Det hann jag och det var så otroligt vackert, det bestod av den övre och den nedre byggnaderna.
Det var givetvis vackra salar i byggnaderna men dessa gavs det för dagen ett svalt intresse för, jag ville gå runt i parken, titta på alla vackra statyer, titta på träden, löven och bara går i knastrig singel. Jag ville låta myset springa fritt i denna lugna trygga och skyddade miljö.
Jag gillade slottsmiljön, ja myset med ;)

Vi får se mycke vackra platser.

Nu är vi åter hemma i vårt eget palats, de efter ännu en intressant och lärorik resa.
Nu dags för marknad, hej kontraster :)

Jockarp.