torsdag 29 november 2012

Jobb....


Lite mod behövs....



Varje blogginlägg slutar med ordet Jockarp, men varje dag börjar det med ett tomt ark.
En helt vit fin sida som jag fyller med små svarta stäver-bokstäver.
Någon gång händer det att det går trögt att få ner det första lilla ordet, men när väl det vita arket fått en svart fläck på sej brukar det rinna på i jämn ström.
Ofta handlar inläggen om min och Mollies vardag, men ibland handlar det om mina små förvirrade funderingar och tankar.
Jag är glad över att jag ibland ser saker på ett lite annorlunda sätt och att jag faktiskt har mod nog att skriva dom här så att andra människor får ta del av det.

Mitt skrivande har förändrats väldigt mycket dessa år som jag haft bloggen, som min mentor sa, konstigt vore det väl annars. Ja de skulle nog vara konstigt om man inte lärt sej något.
Jag vet att vissa ord stavas och skrivs fel, att sär och samskrivning  inträffar, jag vet att mej, dej och sej är fel, men jag känner att det är jag, jag skriver som jag pratat.
Huvudsaken är ju att läsaren förstår, vilket inte är alltid har jag märkt. Men jag tvivlar på att det hänger ihop med mina små egenheter i det svenska språket, det är nog mer det jag var inne på för några dagar sen. Feltolkning. Och där finns inget språk som kan rädda en.

I bland när jag läser det jag skrivit så tänker jag. Jag skulle bli en sjuhelvetes bra politiker.
Jag kan skriva så mycket men ändå inte skriva något konkret, inget som någon skulle kunna "hänga" mej för. Jag kan i vissa meningar se precis vad jag menar men ändå säga till någon annan att den feltolkat mej. Jag är i dom lägena hal som en ål, jag gillar det, jag tycker det är kul att utmana, både mej och läsarna.
Människor behöver tänka själva, människor behöver känna känslor över ord. Ilska, glädje, medlidsamhet, saknad. Ja det finns så många skepnader ord kan ha. Väldigt intressant ,måste jag säga.

Ja så var det med det, detta inlägg började med ett v, sen rann det på.

Vi har gjort leksaker till katten....


Gårdagen då, jodå den förflöt smärtfritt, myset åkte till skalbaggen och jag åkte till bruket.
Vi hade häcken full.
Det ligger till som så att det kommer i genomsnitt in en timmerbil var 8:e minut den tar cirka fem minuter att lossa, det beror lite på om den har lång eller kort ved med sej, lång tar mindre tid då det bara är tre buntar som ska lyftas bort. Med kort ved får det plats fem buntar på bil och släp.
Vidare ska vi hålla produktionen igång detta då samtidigt (Helst) som vi lossar bilarna.
Ja ibland hinner man knappt slicka sej om munnen för man har så mycket att göra, i går var en sån dag.
Likväl var det väldigt roligt, vi har komradio som vi pratar i och det kan ibland bli väldigt låga diskussioner över dom, dagtid håller vi igen lite men på nattskiften kan det balla ut fullständigt.
Hur som helst var det en bra dag på jobbet som givetvis också innehöll en massa roliga samtal med kollegerna.
Lättlevt, eller kanska man ska välja lättjobbat.

Idag ska tidningen komma och göra ett nytt litet reportage, så de är full fart som gäller.



 
Kuligt :)


Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar