söndag 23 september 2012

Avsaknad av stimulans = tristess...

Har man kamphundar så får man trotsa vädret.

Regnkläder på Foppatofflor av :)


Gud vad det är bra att ha tråkigt.
Det är väldigt få dagar om året som jag känner som jag gjorde under gårdagen.
Jag hade helt enkelt tråkigt.
Detta trots att jag for in till stan och köpte saker till lerbaket, som jag sen utförde, det tog mej max 10 minuter, sen var det avklarat och en blå härlig ljumen lera med doft av pepparmint kramades i våra händer.
Vi gjorde mamma gris (so) vi gjorde bebisgris (kullting) hästar, giraffer, sniglar, maskar och tåg.
30 minuter, sen var inte det kul längre.
Vi byggde med klossa, tittade på barnkanalen, åt lunch, lekte ta fatt och mycket mycket mer. Men det hjälpte inte mot tristessen.
Regnet öste ner och såg inte ut att sluta under de närmaste seklet, ja det var mörkt och jag var dyster.
En förfrågan på FB gjordes om det fanns någon i samma situation som jag, någon som var leksugen. De fanns det, men den ena kom från Lund 12 mil härifrån och den andra leksugna kom från Stockholm som då är ca 60 mil enkel resa. Inget alternativ alltså. Men tack för dom inbjudningarna :)

Mammas lera = Bästa leran ;)

Man blir knäpp av inomhushäng...


Mollie vägrade middagsluren på grund av att den var tänkt att sovas inomhus, det har ännu inte hänt och hände alltså inte heller i går.
Vi gick i stället upp till kusinerna som behjälpligt busade av myset, de dansades till den tokiga grodan, vi gungade trots vädret, fikade och läste sagor ihop med morbror. En väldigt mysig eftermiddag.
På väg hem genom byn somnade myset i vagnen, hmm så där populärt, jag började brassa käk och när den var klar väckte jag min helt slutkörda lilla dotter.
Resonemanget gick, bättre att hon var slutkörd än att jag skulle bli det på grund av en vaken natt. Så ja upp och hoppa typ.

Efter maten fick hon roa sej en stund i badet, man blir lätt av med en timme där, vilket behövs vissa dagar, att bli av med timmar alltså ;)
Lördagsmys med glass i stora lass och sen lite lek med lera, tråkisdagen överlevdes på något märkligt vis. Nu hoppas vi på nya, fina, kuliga dagar som är något mer upplyftande och lättlevda än den 22 september -12.

Gunga kan man ändå :)



Trötter :)
Nu dags för berget :)

Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar