14 timmars saknad...

När jag ställde alarmet på telefonen så informerade den mej om att ringsignalen skulle ljuda om 4 timmar och 15 minuter. 04.30 är en okristlig tid att kliva upp.
Att jag inte fick panik av den informationen tycker jag är väldigt märklig, hade de inträffat för ett par år sen hade jag blivit smått hysterisk.
Börjar jag bli likgiltig eller vad händer.
Tillslut fick jag sluta fundera och istället skänka hunden Lajka en tanke.

Väl på jobbet gick timmarna snabbt, jag var fullt sysselsatt med att städa, damm och flis spolades bort från ställe där det inte ska finnas dessa partiklar.
Vi gick genom hela anläggningens rullar med värmekamera för att utesluta att något lager gått varm.
En fastkörd skruv roade oss i ett par timmar, eftersom motorplatsen var ett par våningar upp så blev det mycket spring i trappan, bra där, trappträning samtidigt som problemen löstes.

Middag och prat om får och fårskötsel, jag lär mej och jag samlar information om dessa djur. Just nu ligger fårrasen Gute som etta på listan, detta för att en jobbarkompis bedriver uppfödning av just den sorten och enligt den källan så ska denna ras vara helt underbar att ha att göra med. Det är själva grund filosofin liksom, att myset ska kunna mysa och sköta om dessa små och nu då trevliga varelser.

Myset var på skalbaggen stora delar av mitt arbetspass. Det verkar gått bra, men sömnen hade avnjutits även denna gång i vagnen utomhus. Jag undrar just om hon nånsin kommer att rätta in sej i det ledet med att sova inne. Frågan är kanske måste hon det?
Hon mötte mej iallafall i dörren till mormor och morfars hus med ett jätteleende och en bamsekram följde där efter, hon satt som en liten igel fastklistrad på mej och jag njöt i fulla drag.
Jag var saknad och jag kände mej väldigt älskad i den stunden.

Vi tog oss hem och de var mycket bus och kel under söndagskvällen. Vi hann med, lera, fotboll, bad och mys i soffan.
Tidig sänggång med bokläsning och sång om snigeln, spindel och björnen även en myslek som gick ut på att vi sa näsa, öga, öra eller mun och så pekade vi på dessa kroppsdelar på varandra.
När vi sa mun så blev det en puss i stället för pek.
Ja trots att vi var i från varandra nästa 14 timmar under söndagsdygnet så var den en helt underbar dag.
Ett bättre avslut är väl omöjligt att få ;)

Lättlevt....

Jockarp.