måndag 9 september 2013

Äntligen....



Hela frukostbordet fullt med folk och jag kan omöjligt låta bli att sjunga här dansar herr gurka sången när jag skivar upp gurkan till barnen.
Dom säger att dom vill ha en bit gurka sen sitter dom förväntansfulla tills jag drar igång med mitt skönsjungande.
Alla skrattar vilket är en behaglig start på dagen.
Påklädnad och utgång, ved skulle köras in i källaren och två små fröknar skulle vara behjälpliga. Det var dom inte och det slutade med att dom satt och kollade på Teletubbies och åt majskrokar.

Förmiddagsfika och det blev en väldig massa mammor på palatsets altan. Fyra stycken närmare bestämt.
Det var viktiga möten och jag hoppas att alla inblandade kände att det här kommer att bli toppen, det var känslan som fyllde mitt inre efter besöken i alla fall.

Eftermiddagen befann vi oss på andra sidan berget närmare bestämt i Vånga på skördemarknaden. En fantastisk marknad. Och kontraster så det smäller om det. Det var allt i från smakprovning av rabarbermarmelad till karusellåkning. Jag gillar det.

Vidare till affären, snabbshopping och sen ut i bilen igen, två av tre barn ballade ut och började lipa, det tredje skulle absolut inte göra som det blev tillsagt. Hej hopp så är livet som barnfamilj ;)
Vi rådde bot på eländet med sjörövar Fabbe, den gick på repeat vilket var lagom latjo.

Väl hemma åkte min springskor på och 13 km avverkades. Jag sprang över den fina bron och jag kände mej pigg som en mört, min skugga så dock lite sliten ut. Den brukar annars se piggare ut än vad jag faktiskt känner mej. Ja, så kan det va.
Smarrig torskmiddag och kaffe på det gjorde kvällen väldigt lyxig och skön.

Vid midnatt när jag låg och såg på min sambo som sov lugnt och tryggt så kunde jag inte låta bli att låta tankarna få lite frihet.
Det fanns en tid i mitt liv då jag hatade att vakna på morgonen, jag hatade att gå till sängs på kvällen och jag hatade även all tid mitt emellan.

Efter sol kommer regn....Dom orden höll jag på att kräka över så fort jag hörde dom och det var ofta.
Men regnet har försvunnit och solen strålar över Jockarp.
Just nu är jag inne i en tid då jag älskar att vakna upp på morgonen, jag älskar att gå och lägga mej på kvällen och jag älskar allt där mitt emellan.
Äntligen.
Snurr, snurr :)


Jockarp.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar