Sjukling....

Aj, aj, aj...

Med en feber över 39 grader och en hals som kändes som den skulle svullna igen helt fanns det inget återvändo.
In till Karlshamns jourläkarcentral och domen kom snabbt. Halsfluss. Tack för det och bay bay maraton. Ja så kändes det.
Jag har klarat mej i från sjukdomar dom senaste åren, tack för det, som ensam mamma är man glad för varje dag man står på benen. Men med fler personer i familjen kommer också fler källor till smittor. Och nog har vi stått emot det mesta som släpats hem av smittohärderna. Men även våra kroppar måste säga stopp i bland.
Denna höst, vinter har varit för tråkig. Inget allvarligt men det har ändå hämmat min träning och min plan. Nu får den omarbetas något igen.
Tanken var ett minimum snitt på fem mil i veckan och det såg lovande ut, snittning på sex mil under två veckors tid under julledigheten. Men nu tvingas jag till ännu en viloperiod.

En vända till med sjukdom så är jag förmodligen rökt från mina kommande lopp men jag ser inte så nattsvart på det nu som jag gjorde för några timmar sen. Skönt.

Självklart har jag vilat och sovit väldigt mycket, med så hög feber är det svårt att stå på benen för länge. Resten av familjen har varit underbara mot mej. Myset har pysslat och lekt mycket själv och fröken flickvän har varit nära när jag krävt det. Ensamhet är jobbigt när man är krasslig.
När pillerna verkat har mitt lilla mys och jag passat på att pussla och spela spel. Hur sjuk jag än är så har hon ett enormt behov av att vara med mej. Bra och obra.

Hon spenderade en natt hos mormor och morfar, hon hade saknat dom väldigt när vi varit på resa. Hon gillar att sova över där och hon blir nattad av kamphunden och även oftast väckt av den samme. Det är en höjdpunkt i en fyraårings liv det ;)

Efter några tabletter som jag funderade över i vilken ände av kroppen dom skulle in i så blev jag omgående bättre. Tankar på om varför man gör tabletter stora som stolpiller till människor med sargad hals kan jag inte förstå, små tabletter i liten hals vore att föredra ;)

En dag på jobbet har avverkats och det gick fint, vi började lite försiktigt och fortsatte i det tempot. Efter långledighet är det ibland svårt att veta i vilken ände man ska börja.
Mycket socialt ska avverkas också och det är nog så viktigt för en trivsam arbetsplats.

Bus på gång ;)

Jockarp.