tisdag 2 januari 2018

Hatten på....

Dagens självis utan hatt :)


Jag fick smeka liten barnkind klockan 09:30 för att vi inte skulle missa frukosten. Det var inte det enklaste att få fart på den lilla partyprinsessan. Lite småyr och ruffsig i håret satte hon sej upp och informerade mej om att hon ju precis hade somnat, ja just ja så var det ju sa jag och flinade lite åt henne. Jag kramade om henne och frågade om hon mådde bra den första dagen på året. Ja och idag fyller min klasskompis åtta år. Jaha vilken är det då?
Vi pratade en stund om ålder och klasskompisarna, alltid mysigt att höra när hon utveckla saker för mej och morgon och kväll verkar behovet av att prata vara som störst.

En vända på toa och jag kollade mej som hastigast i spegel. Vem var det jag mötte där?
Tydligen hade jag svett pannan för mycket i solen när vi var på båtturen så skinnet passade nu på att bytas ut. Det nya året startades alltså med hatt på huvudet stora delar av dagen.
Men min dag började ändå betydligt bättre än andras. Jag hörde när vi passerade ett par rum till frukosten att kräkandet var i full gång, hua. Om det var för mycket dricka dagen innan eller om dom helt enkelt blivit magsjuka av andra anledningar har jag inte en aning om men jag led med dom. Usch måtte vi slippa sånt på vårt rum.

Poolhäng, Mollie ville inte gå till stranden, det ville jag men jag fick vackert ge mej. Istället parkerade jag mej i en solsäng och filosoferade medans barnen lekte. Jag kände mej väldigt avslappnad, jag litar på Mollies simförmåga och vi har en deal om att hon alltid ska informera om hon ska gå till vattenrutchbanorna, där vill jag har koll på henne. Det är så enkelt att det sker en krock när många badbusar vistas på samma ställe. Dealen har funkat fint hitintills. Bra där.
Tjejerna drack drinkar och Mollie käkade glass, jag tog ett par skedar av glassen och då grymtade hon att det är bra om jag inte äter så mycket socker. VA! vad sa du sa jag och boxade till henne kärleksfullt på axeln. Ja du äter ju inte socker alltid och nu vore det bra om du inte gör det så att jag får ha min glass i fred. Hörru blev min reaktion på den kommentaren, men visst hon hade en poäng, kanske är det dags snart igen att renas.

Det märktes att natten varit sen, det blev lite smågnälligt på eftermiddagen. Vi tog en tur till rummet och Mollie ville kolla på paddan, helt ok då kan jag ta ett träningspass. Reglerna var tydliga, ska du lämna rummet går du raka spåret bort till gymmet.
- Ja mamma men jag lämnar inte rummet.

Jag öste på i ett bra tempo och det kändes skönt, men jag längtade hem väldigt till mitt berg under passet. Jag behöver ha några mil i benen nu, kilometrar är för lite. Lite press krävs för att få ett lugn i kroppen. Men det kommer väl.

Tillbaka på rummet och jag möttes av ett sömnigt mys, hon behövde hålla sej vaken till efter middagen så jag föreslog en vända på gatan, hon köpte det tvärt :)

Vi åt middag och landade åter på rummet. Innan nattningen skedde skulle vi bli ovänner, jag avskyr det som pesten men ibland blir det liksom bara så. Men det var inte det jag önskade mej första dagen på de nya året. Hon var sur och jag var sur. Dubbel surt.
Vi somnade i alla fall som vänner och efter orden till varandra att jag älskar dej. Vackert och viktigt.

Jag hann med att dra årets första kort också, fina kort men just nu är jag inne i ett djupanalyserande gällande meningarna med korten, Jag behöver några timmar till och lite konsulterande från en vän innan det är utrett. Spännande.



Jockarp.

2 kommentarer:

  1. Det är så himla fint att läsa om hur uppmärksam du är på din dotter; din medvetenhet kring hennes känslor, att hon ska vara trygg och känna sig älskad. Vilken tur hon har som fick just dig till mamma! :) <3

    SvaraRadera
  2. Hur länge ska ni vara i Thailand?

    SvaraRadera