fredag 19 juli 2013

Festival igen!

Och vem är du då?
När jag hör ordet glass de första jag gör när jag slår upp ögonen på morgonen så tänker jag, detta blir en lång dag.
Det blev det med men inte lång på ett negativt sätt som jag tänkte på morgonen.
Glassen byttes mot en macka och en apelsin vilket var glädjande. Förmiddagshäng hos mormor stod på mysets schema, för mej stod det tid med mina löparskor, vilket var mer än behövligt. Jag har längtat. Det var inte det behagligaste vädret, 23 grader varmt och en sol som vräkte ner från en klarblå himmel. Jag drog upp på berget för att söka skugga, tre km sen var jag i stan och under dom kilometrarna var jag vansinnig.
Vår kommun har en fin miljöstation men lik förbannat finns det folk som kör ut med stora svarta sopsäckar i skogen och dumpar sitt avfall där. Jag blir galen över det, låt mitt berg vara ifred.
Jag stillade mej och drack lite vatten och fortsatte sen min runda över vår fina bro och hem till byn igen, svett jovisst.
Myset sov middag och jag brunade mej lite på altanen. Livet var bra enkelt och allt ter sej väldigt lätt dom dagar när jag springer. Jag mår bra helt enkelt. Härligt.

In i bilen och mot Karlshamn och Östersjöfestivalen. Restaurangbesök med vänner, myset åt sin favoriträtt vilken just nu är pommes frites, jag tog en sallad, vilken var god men lite väl liten, efter 13 km löpning krävde min kropp mer, så jag fick hjälpa till med att tömma dom andras fat med.

Mysfaktorn var hög när vi gick på stan med våra små glada barn. Vi tog en sväng in på gallerian och Mollie fick ännu en klänning att lägga till kollektionen. Det går ingen nöd på henne inte ;)

Karnevalståget drog förbi, det var väldigt hög volym och inga hörselkåpor hade följt med, jag fick hålla för öronen på myset vilket hon inte som väl var hade något emot.
Vi festade loss ordentligt, glass och kaffe på torget och en liten stut med popcorn trycktes ner.
Jag pratade med kända och okända människor vilket var trevligt. Leende människor vart man än vände sej, Festivaler när dom är som bäst.
Hemgång 22,30 vilket var för tok försent för en skiftare som skulle ställa klockan på 04.45.
Men livet ska ju levas och upp kom jag ;)

En viss förkärlek till Rosa elefanter...

Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar