Polis och färg...

Bråda dagar, ja dom där tolvtimmars passen på bruket dom suger verkligen. Just nu suger dom musten av mej och dom suger även lite extra mycket nu när det är sommar, sol och 30 grader varmt.
Vem vill tvingas sälja sin kropp då?

Extra trött blir man av att veta att klockan ringer 04,40 samtidigt som man är ute och rumlar i sommarnatten till sena timmen. Men jag har haft underbara sommarkvällar nu.
Festival med vänner och barnen har varit på ett ganska välbalanserat humör. Vi har bara strosat runt ,vi har ätit festivalmat och glass. Jag har njutit av en god kopp kaffe till utsikten av människor av alla dess sorter. Jag har njutit av vackra damer, bekanta, främlingar och jag har njutit av mitt lilla mys. Livet har tett sej lättlevt i det avseendet.

När vi åkte hem en kväll så ballade myset ut i bilen och skulle tvunget ha vatten, flaskan låg i kofferten så jag fick stanna på en parkeringsficka intill vägen. Hej polisen. Japp dom hade nykterhetskontroll och jag körde alltså självmant in i kontrollen. Blåsningen gick bra trots att jag hade munnen full av Mariekex. Polisen och jag skämtade lite och han såg det som en bonus att jag kört in till kanten och hjälpte till med deras statistik :)

Mer då, jo jag har blivit bjuden på en väldans fin regnbågstårta. Anledningen var så klart att boken var klar. Allt går ju att fira. Samtidigt som jag fick den fina tårtan fick Mollie en hemmasydd klänning, hon älskar klänningar och jag älskar hemmasytt. Det känns så ovant, så lyxigt så gammeldags och samtidigt känns de som att det är en tanke och kärlek bakom plaggen, den känslan infinner sej inte ofta när jag är på HM inte.

Tanken som slog mej är att jag tycker väldigt mycket om människor i min närhet som kan saker som jag inte själv kan, jag ser upp till dessa människor och jag ser något vackert i det. Jag har vänner i min närhet som är fantastiska musikanter, jag ryser av att se och höra dessa människor spela och sjunga, jag känner kärlek.
Samma sak är det med människor som kan det här med att sy, att skapa och nå ett resultat som jag själv förmodligen under en livstid inte skulle lyckats med att göra, det ser jag som vackert.
Människor som kan sätta färg på en tavla så den blir intressant ser jag som vackert.
Tja allt jag inte kan själv är otroligt vackert.
Hm givetvis slog tanken mej om någon tycker samma sak om mej. Att jag gör något som är vackert i någon annans ögon.... Okej färdig snurrat om det, just nu i alla fall ;)

Vad det gäller kläder så har jag fått några fina tröjor på jobbet, bland annat den där fina rosa tröjan. Men jag fick minsann en till men den hade jag lite svårt att sätta färg på, men efter lite diskussion och hjälp från en vän kom vi slutligen fram till att den klassades som brandgul, coolt.

Ny tröja ;)

Jockarp.