Mamma, pappa, myset.

Myset ser ut som en jätte ;)

I stormens öga.
Mm natten på bruket var tuff, det stormade och snöade rejäl, nätet svajade och lamporna slocknade. Svart blir verkligen svart i dessa lägen.
Men hur det än är så älskar jag extremväder. Naturkatastrofer light är verkligen min grej. Jag älskar att ge mej ut bara jag vet att jag kan återgå till min trygghet inomhus, så har inte alla människor det. Ja, jag är tacksam.

Myset for till tusenfotingen och jag angrep sänghalmen på kortast möjliga tid, jag var trött.
Uppstigning igen innan middag, det var dags för mysets kvartsamtal.
Som jag trott och inte tvivlat en sekund på så har hon det super bra på dagis. Hon har lätt för att smälta in och dom stora barnen ser det som självklart att myset ska vara med i deras lek. Gungor var en stor favorit, det var ingen nyhet precis;)
En fråga som kom upp som är lite klurig är det här med mysets avsaknad av en pappa. Hon i sej har nog inga problem med det, ordet pappa är ju bara ett ord för henne, det finns ingen person kopplad till de ordet i hennes värld.
Men nu visade det sej att några av dom äldre barnen fråga Mollie emellanåt om hon har eller inte har någon pappa. Jag tror att detta kommer från barnens föräldrar, jag har nämligen något svårt att tro att barnen själva kan komma på detta.
Det finns ju många barn som bara blir hämtad på dagis av den ena eller andra föräldern så det kan ju knappast handla om någon slutledningsförmåga gällande att det bara är jag och andra kvinnor som hämtar henne. Hmm ja, så tänker jag.
Hittills har det i alla fall löst sej med att hon svarat att hon inte någon pappa och att frågeställaren har nöjt sej med det svaret.
Men under gårdagens lunch hade hon fört det på tal själv, hon hade hällt upp mjölk i ett glas och sagt; - Jag har ingen pappa.
Fröken som hörde henne säga det kände sej besvärad över situationen och det tog vi upp på vårt möte.
Frågan ställdes;
-Vad ska vi säga när detta kommer upp.
I det läget hade jag inga klara lösningar men jag anser att man inte ska veckla in det så mycket utan att när det kommer på tal bara svara att hon har ju mamma Leonora. Man behöver ju inte riktigt gå in på insemination, donatorer och homosexualitet. Den tiden kommer nog den med men inte är vi där än inte.
Vi beslutade att dialog var viktigt, att om frågan uppkommer antingen hemma eller på dagis så ska vi prata och informera varandra om hur det verka som att myset upplever det hela.

Fröken ansåg att myset var ett tryggt barn och det känner jag har stor betydelse för att rusta henne för
dom påtryckningar som kommer utifrån gällande hennes mammas sätt att leva.
Min tro är att min dotter kommer att reda detta alldeles utmärkt när det väl blir skarpt läge.

Jockarp.