torsdag 23 januari 2014

Växande kärlek....

Säg aaaahhh ;)


Med gnäll om att örat ömma så fick jag börja dagen med att ringa vårdcentralen.
Informationen var att om inte allmäntillståndet är försämrat, rinnande öra eller feber visat sej så görs det inget.
Nähä och jag som tänkte förekomma. Det hade jag inget för.
Myset var öm varje gång en tröja skulle dras över huvudet och mössan som sitter med små lappar över öronen fick jag inte knäppa.
Jag har viss fundering över om det inte är så att allt dykande i tunnan satt sina spår.
Nu hoppas jag bara att det inte ska bli något mer av det.
Hon var som vanligt pigg i alla fall.

Vi fick besök under förmiddagen av en blivande brud och hennes små grabbar. Givetvis pratades det mycket om just bröllopet, märkligt vore ju annars.
Det är märkligt vad märkligt det kan bli ibland och vilka tankar och funderingar som kommer upp under förberedelserna för den stora dagen, det handlar inte alltid om själva giftemålet, utan istället kan det handla om vilka förväntningar andra människor har.
I detta läget kunde vi bara råda till att fröken brud skulle göra det som kändes bäst för henne och respekterade inte vännerna det så får man kanske i stället ställa sej frågan vad det är för vänner.
Ja det är inte lätt alltid.

Mollie drog till mormor en sväng och jag pillade lite med diverse saker utomhus. Att den väldiga blåsten har lugnat sej märktes minsann, jag eldade på som vanligt och hela palatset var skållhett. Tankarna var överfulla och pannan stod och studsade på 100 grader. Jag pumpade ut hysteriska mängder värme i huset. Så när maten skulle lagas så gick jag runt likt Plura i bar överkropp.
Middagen för dagen bestod av grisstek. Mollie var överförtjust och pratade om att svinet smakade bra ;)

Vi hade ansvaret för fröken mini då mamman var iväg med den fackliga organisationen och styrde upp saker som ligger på deras bord. Viktigt arbete det där.
Det gick bra för mej och myset, vi lekte lite med lilla fröken sen ville hon inte mer och då spelade vi spel i stället medans hon körde runt i sin lilla gåapparat.

Nattningen skedde snabbt och jag placerade mej väldigt nära fröken flickvän. Jag hade saknat henne. Två timmar i sär är på tok för mycket vissa dagar.
Kärleken oss emellan växer och det är jag glad för.

Min dansande städhjälp :)


Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar