Viktig vikt....

Ny mössa ;)

Barn är ju helt fantastiska, att börja dagen med att kräka för att ett par timmar senare gluffsa i sej ett par mackor och bli piggare än mörten själv. Helt otroligt.

Som vuxen ser man lite mörkt och negativt. Man målar upp en bild i huvudet med att två vuxna och tre barn ligger utslagna och kaskadkräks huller om buller. Att ingen orkar stå på benen och det är kroppsvätskor överallt i huset. Sånt tänker jag på och det är inga roliga tankar det inte.

Nu ska man inte måla fan på väggen men ändå, skulle detta ske ligger vi pyrt till. Det är ju knappast någon som vill sätta sin fot i palatset när hela huset är infekterat.

Med dessa tankar gick jag ut till min skotkärra och började köra lite ved, frisk luft är alltid bra. Och kärran var grymt bra. Jag älskar verkligen julklappar och presenter som man har användning för. Denna kärran kommer att värma mej och familjen många år.

Lilla fröken mini skulle umgås med den andra föräldern en stund och hör och häpna så infann sej berörd person själv på borggården. Tänk va, att bytet inte skulle ske på den hårt trafikerade landsvägen eller på ST1 macken. Kan det vara möjligt att poletten trillat ner, poletten att kanske börja sätta barnens säkerhet och välbefinnande i första rummet. Man kan ju alltid hoppas. Men ärligt talat så tvivlar jag. Ett större ego har jag nog aldrig skådat.
Om jag skulle berätta vad som hänt dom senaste månaderna så skulle folk inte tro att detta hänt, att man som förälder indirekt kan göra så mot sina egna barn. Det är helt ofattbart. Fy skäms säger jag bara. Jag skulle vilja lägga till ett ord till på fem bokstäver men min värdighet är bra mycket större än så :)

När fröken flickvän drog mot stan blev jag ensam hemma med ett par påhittiga tjejer.
Den ena fick agera bebislillasyster och den andra storasyster.
Det matades med nappflaska, det torkades i rumpan efter pottbesök och det kördes barnvagn runt hela huset.
Jag hade en väldigt mysig stund och det var väldigt roande att medverka i detta.

Älskar olika outfitters ;)

Jag drog ut på en liten löptur, 6 km blev det, lite lagom sådär en torsdags eftermiddag.
Jag mådde väldigt bra och sämre blev det ju inte av att när jag kom hem och möttes av två tjejer som hade öppnat ett fik i lekstugan, det bjöds upp både med kakor och makaroner. Härlig blandning.
Kyliga om fingrarna gick vi in och badkaret lockade de små tjejerna, jag frågade om jag fick plats där i skummet och svaret blev enhändigt ja.
Jag hoppade i, det blev ganska trångt men nog skulle vi kunna få ner en liten kropp till. Jodå, lilla fröken mini fick plats, fyra tjejer i badet, det var lite trångt men det var ändå en underbar känsla. En hel stor familj som var samlad på samma ställe. Precis så det ska va.

Japp och så har ju årtavlan snurrat runt till 2014 och med det så var det dags att börja på viktväktarna. Jag anser mej inte vara i så stort behov av viktnedgång men jag lovade fröken flickvän att jag skulle sympatisera med henne i hennes viktminsktningsresa.  Hon fick välja själv vilket "program" som skulle följas och jag lovade att vara med på vad hon än valde. Detta val kändes faktiskt ganska bra, påsar och pulver hade nog fått mej att gå bananas.
Vi har kört ett par dagar nu och det funkar bra, jag har lite problem att komma upp till antalet poäng, men jag kämpar på. Jag kommer säkert bli den första som får en viktuppgång med detta program ;)
Ja vi får väl se.
Fröken flickvän åkte i alla fall i väg på någon slags inskrivning och invägning, det ska bli spännande att följa med på denna resan. Under tiden hon var i väg hängde jag med alla tjejerna.
Vi började med soffmys efter badet sen drogs middagslagningen i gång.
Ännu en härlig dag i paradiset.

Full fart....

Jockarp.