måndag 3 mars 2014

Micro historia....

Mollies önskan ;)


Jag vaknade lycklig, det gör jag ofta nu för tiden. Fröken flickvän låg bredvid mej. Väldigt trevligt.
Även Mollie vaknade som en solstråle.
Där slutade dock lyckan. När jag kom upp och skulle värma till ett bröd i micron så fastnade jag med mitt armband och drog av den ena flärpen i dörren. Med detta gick proppen. Det var förvisso bra det, då vet vi att det är el säkert i borgen. Men det var trist att micron bevisligen då även var kaputt. Jag värmde mackan på elementet, smart ;)

Lilla mini skulle i väg på fotografering under förmiddagen och Mollie skulle följa med mormor och kolla på handboll. Det var stor kusinen som lirade.
Jag och min löparvän tog en behövlig terapitimme. Så himla roligt att springa och blurra lite.
Vi angrep mördabacken och min löparvän tyckte att det var ett kärt återseende, hon har inte hängt i backen på väldigt länge. Vi sprang långsamt upp, det är tufft att håla tempo och samtidigt prata.
Duschen och sen samlades hela liga upp för färd mot Kristianstad och investering av en ny micro, Mollie önskade sej en rosa, men nja vi var inte rörande överens angående färgen.

Det helt osannolika inträffade när vi var i stan. Vi mötte svärmor och svärfar i bilen, fröken flickvän ringer då upp och frågar vad för ärende som fört dom till staden.
Svaret blev, en ny micro.
Varför det frågar då fröken flickvän.
Svaret blev att den befintliga var för stor och skulle nu hysas in i svärfars hus för framtida användning.
Den framtida användningen var alltså inte så lång fram.
Dom hade den med i bilen så den fick skifta plats och den åkte oavkortat hem till palatset. Nu snackar vi återvinning, tillfällighet och en väldig tur för oss ;)
Tack för micron svärmor.

Vi körde hem och jag städade hela borgen medans fröken flickvän fixade med gardinerna. Middag lagades och det vräktes ner kyckling och potatis i alla våra hungriga magar. Efter maten lekte fröken flickvän och Mollie mys Vilhelmsson doktor. Den simulerade ryggsmärtan botades med massage. Jag satt i soffan och lyssnade till deras lek, jag log och det kom faktiskt en tår av lycka. Jag är så otroligt tacksam och lycklig.
En helt underljuvlig söndag alltså.



Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar