Träning och sång....

Tanken var att myset skulle till dagis, det var längesen sen och hon behöver det, men nepp förkylningen satte stopp för det.
Hon fick vara hemma med mormor och fröken flickvän när jag hade en heldag på jobbet.
Det finns något som heter vård av barn som man kan utnyttja men jag har inte varit i det läget än. Mår hon inte sämre så känns det som att någon av hennes andra favoriter duger lika bra som jag.
Jag var på utbildning och det gicks igenom försäkringar och skyddsarbete. Viktiga bitar.

Jag hade kontakt med hemmet och fick rapport om mysets hälsa. Hon hade sovit middag en halvtimme annars var hon pigg som en mört. Hostan gav förvisso inte med sej men hon var feberfri.
Efter utbildningen pumpade jag en timme på gymmet, tanken var att jag skulle helt låta bli att springa, istället tog jag cykeln en sväng. Det var tufft, andra muskler användes. Mage, rygg och konditionsövningar var vad jag pysslade med.
Löpbandet var ledigt och jag sneglade på det. Eh upp en sväng, men jag tog det väldigt lugnt och bara för att känna på kroppen efter dom tuffa passen från innan i veckan.

En lång dusch unnades, en liten fruktstund i söderläge innan det var dags för kören.
Fröken flickvän hade läst en studie angående sång i kör. Tydligen skulle det ge en större välmående känsla än att träna.
Jag tänkte på de när jag mumsade på min frukt. Tänk vilken påfyllnad av välmående i min kropp. Både träning och sång. Livet borde vara super enkelt, (vilket det oftast är just nu)
Vi sjöng och skrattade ett par timmar.
Allt börja falla på plats och jag börjar förstå helheten i det hela. Det har tagit lite tid men så är jag ju noll skolad i sångkonsten.

Jag kom hem till ett gäng tjejer som var på gång till sängen. Jag hängde på och det gick väldigt fort att natta.
Fröken flickvän och jag pratade om dagen och en livlig diskussion bröt ut, vi var inte överens och de ska man heller inte alltid vara. Det viktigaste är att diskussionen tillslut kommer så långt så att bägge mår bra och är tillfreds över lösningen. Att man förstår varandra.
Jag ogillar dessa diskussionerna men jag älskar när vi visar på viljan och styrkan på att lösa det. Det är precis så de ska vara.
Jag är en lyckost i dessa lägen. En tjej som förstår och visar förståelse. Vilka har det liksom?
Jag kan bara konstatera att jag älskar henne för det. ;)

Fruktstund ;)

Jockarp