måndag 2 juni 2014

Paradiset.....



Jag var hemma innan klockan åtta efter min löptur på berget, jag kände mej ruggigt stark på min fastande mage, mördabacken ropade kom, kom Leonora. Självklart svängde fötterna av mot backen.
Underbart, svetten öste av mej och rann svidande ner i mina ögon, jag brydde mej föga, leende sprang jag på och njöt av doften av berget och av känslan som jag hade inom mej.

Hemma tog jag tag i saker som skulle ombesörjas innan vi skulle bege oss till badet.
Matsäcken till fem personer packades och badväskan med diverse pryttlar packades ner.
Vi var redo för en riktig slappedag vid poolen.
Nästan helt alena var vi när vi kom fram, det blev problem med var vi skulle slå oss ner, för många möjligheter helt enkelt ;)
Tjejerna hoppade i sina solsäkra dräkter sen hoppade dom i, herregud vad dom skrattade. Ensam i poolen kunde dom göra vad dom ville och det gjorde dom.
Underbart.
Lilla mini hoppade mest runt på gräset och efter en liten bit mat somnade hon i vagnen till ljudet av lekande och skrattande barn.
Mammorna fick minsann en liten stund i slappet. Skönt att bara glida ner i brassestolen och blunda.
Småbusarna blev hungriga och dom åt upp nästan hela innehållet från vår fina mattermos. Två tjocka korvar och en hög med pasta. Det är matglada barn vi har just nu.

Svärfar plankade in på poolområdet och bjöd tjejerna på varsin glass, vi bjöd i gengäld honom på en kopp kaffe. Trevligt med ett spontanbesök sådär.

Fyra timmar senare var vi nöjda och for hem, fröken flickvän drog i gång med träning och jag såg efter lilla mini. Dom stora tjejerna drog upp till Mollies mormor så dom såg jag inte röken av.
Middag och sen blev det en liten utfärd för mej och dom små, fröken flickvän drog på eget äventyr.
Vi körde upp till mysets kusiner och hoppandet på mattan var given. Håret blev elektriskt och dom var sockersöta när deras små kaluffser stod rakt upp.
Trötta knallade vi hem och dom dundrade i säng och somnade bums efter att jag sjungt några små barnsånger.
Det kallar jag kvalitetstid det.
Paradiset är minsann nära.



Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar