lördag 12 maj 2018

Spontan/impulsiv....

En famn blommor...


Jag sov ganska bra, jag trodde jag skulle känna en oro över att Mollie inte var hemma men nä. Jag vaknade upp ett par gånger med det berodde nog mer på att Tor for förbi och slog ordentligt med sin hammare. Det var längesen det åskade men nu har det alltså rensats ut ordentligt.
Jag vaknade tidigt i vanlig ordning, jag tog en löptur på berget. Mördabacken och mördasniglar ja det var min morgon det.

Jag hämtade upp myset vid elva snåret och det var fint att se henne igen. Vi tog det lite lugnt, hon var trött. Det hade nog varit en händelserik dag och natt för henne trots allt.
Ja tände grillen och levererade lite kotlettgrillning, potatis till det vilket blev en formidabel och lyxig lunch.

Ibland är jag kanske för spontan och impulsiv för mitt eget bästa, jag vet inte än ;)
Jag har sprungit ca sex mil i veckan, jag har chillat mycket och tycker kanske att jag aktiverat mej för lite. Så när jag fick förfrågan om jag ville hänga på och springa Köpenhamn Marathon i morgon och jag löst logistiken med Mollie så svarade jag ja på den frågan.
Jag vet att det absolut inte är det bästa upplägget att ha sprungit sex mil, inte heller att jag har ett Marathon i benen sen ett par veckor tillbaka, inte heller att inte vara fullt mentalt inställde på ett så långt lopp. Det krävs oftast lite pep i huvudet ett tag innan, en inställningsfråga alltså. Frågan är om jag hinner ställa in mej på det ;) Klurigt.
Men hur som helst så lutar det alltså åt att jag springer mitt 12:e Marathon redan i morgon. Hua.

Vi tog en promenad med kamphundarna på berget, det var friskt och skönt. Vi kom hem men bara för att ge oss ut igen. Vi hade siktet inställt på att plocka en bukett blommor. Jag älskar denna tiden när man kan plocka och sätta in alla möjliga sorters blommor. Jag blir liksom gladare då.

Mollie fick en idé. Jag ser att vi är lika gällande den punkten. Hon sprutar idéer och ja det gör ju jag med. Det känns som om vårat liv kommer blir väldigt händelserikt framöver.
Men dagens idé från lilla fröken Vilhelmsson var att vi skulle åka till Vägga och gå på restaurang. En restaurang jag nästan glömt bort att den fanns. Men inte Mollie alltså. Så där intog vi vår kvällsvad för dagen. Mysigt och gott.

Hem och bums i säng. Jag hade saknat henne och nattningen märkte jag. Vi låg och läste om Hanna och Viktor och vi ville inte sluta. Det var så avslappnat och skönt att ligga där bredvid varandra och ta del av Hanna och Viktors äventyr. Vi läste sex kapitel och nådde slutet på boken. Vi kramades och sa god natt. Myset vände sej om och somnade bums. Helt utschasad.

Middagsdejten...


Jockarp.

1 kommentar:

  1. Åh älskar vägga! Den varmrökta laxen går inte av för hackor! (Vilket jävla uttryck... var kommer det ifrån?) Lycka till nu!!!

    SvaraRadera