Ofokuserad…….

Jag vaknade kvart i fyra. Jag tassade upp på bara fötter. Jag gav Kennet mat och gratulerade honom på födelsedag, han brydde sej föga om vad jag pratade om när han stod med huvudet nerböjt i matskålen.

Jag släppte ut honom och möttes av snö. Va fan? Igen liksom.

Jag stängde dörren bakom mej och körde mot gymmet. 45 minuter på löpbandet innan 8 h skulle avverkas i uniformen för att det dagligt bröd skulle förtjänas.

Efter avslutat arbete hämtade jag upp min dotter som ännu en dag hängt med huvudet över nationella prov, det hade gått bra men det hade varit lite klurigt.

Hem och mat lagades. En snabb dusch på det sen körde jag iväg. Jag hade en väntande dejt med en tjej. Vi möttes på ett köpcenter. En skön varm kram, en puss och en kopp kaffe på det.

Hon stördes inte av att jag emellanåt var ofokuserad. Antingen handlade det om folk som passerade förbi, jag var tvungen att glo. Eller fokuserade jag på henne när hon pratade. Dock inte på vad hon sa. Utan mer på hur hon sa det, med den där rösten som jag bara älskar. Hennes händer runt en kaffemugg. Hennes kroppsrörelse. Hennes blick och på hur hennes läppar rörde sej när hon pratade. Herregud. Jag hade det inte lätt där jag satt.

Hon hade ritat en ny tatuering till mej. Jag bara älskar den, tyvärr glömde jag den i hennes väska, men tja jag har inte bestämt tatueringstid än, så nä ingen ko på isen där inte.

Vi lämnade cafet och gick hand i hand. Den där magiska känslan av en hand i min, det är stort. Hennes hand kändes så självklart där i min. Vi passar perfekt. Hon klär upp mej och jag henne. Så fint.

Vi tog kärran och körde hem till henne. Tillsammans, så nära, ingen av oss vill förflyttas en millimeter ifrån den andra. Det var där vi skulle vara. Hon och jag.

Mollie skulle hämtas hem från handbollen så ja. Hej då var ett faktum. Jag saknade henne direkt när dörren slog igen bakom mej men så är livet just nu. Saknad, längtan. Mer saknad och längtan.

Mollie var vid gott mod, hon pratade hela vägen hem, hon pratade i duschen och hon pratade när hon fixade en frukttallrik innan sänggång. Jag gillar att lyssna på henne :)

Innan jag slog igen dom grönbruna ringdes godnattsamtalet till Skåne. Underbart fint, jag älskar dom där samtalen.

Treåringen…..

Jockarp.