Skrattanfall....

Dear John :)

Ja det här med rättegången. Det börjar ju närma sej med stormsteg och jag kan inte låta bli att tänka på det.
Jag ser nu på den med en skräckblandad förtjusning, kanske faktiskt mest med förtjusning.
Jag vet inte vad det är men jag har blivit på så bra humör på sistone jag har så vansinnigt mycket roliga tankar och funderingar just nu.
Vad det gäller rättegången så är jag nu inte ett dugg orolig för att inte kunna hålla humöret i styr, att jag inte skulle kunna klara av att tygla mitt humör, de finns inte en provokation i helvete som skulle kunna få mig att tappa fattningen eller få mej ur balans.
Jag är heller inte längre så orolig över att jag ska hysa några fina, rara, och kärleksfulla känslor för min ex fru. Hon har ju jobbat på ganska bra detta sista året vad det gäller att inte vara lättälskad.
Men vad jag nu är lite orolig för, det är om jag ska klara hålla mej för skratt eller inte.

Go tro o stora sko då kan man gå på vatten ;)

Jag minns en gång när jag gick hos prästen och läste. (ja det var brukligt på min tid att man konfirmera sej.) Vi skulle spela något spel om Kristus eller om det var versläsning, jag minns inte så noga, men det var iallafall på söndags gudtjänsten. En annan konfirmand, vi kan kalla honom för Jimmy (De kan ju vara passligt för han hette så, hihi) Han skulle iallafall läsa en dikt eller en vers framme vid altaret, han gick fram till mikrofonen och blåste lite lätt för att se om den var på, de var den, hans andetag dånade i hela kyrkan.
När han hörde det så började han att skratt hysteriskt och han kunde inte på något vis i världen hejda de, inte förren prästen gick fram och la sin helande hand på hans axel så upphörde detta hysteriska skrattandet.
Lagom pinsamt.
Jag tror att det var en blandning av de stundande allvaret och att han var nervös, hur som helst så är det nu detta jag är mest rädd för nu, att jag skulle råka få ett hysteriskt skrattanfall när jag ser henne eller hör henne berätta sin hemska historia.
Usch jag kan se det framför mej och jag kan inte nu i skrivande stund låta bli att skratt åt det.
Vad ska detta sluta må tro.

Hopp och hej :)

Mmm för det värsta är, klarar jag inte hålla mej för flin ja då är det nog bara överklagan som gäller.

Jockarp.