underregnbågen.se

Blogg listad på Bloggtoppen.se

måndag 31 oktober 2011

Dan före dopparedan :)



En mycket lärorik promenad blev det av gårdagens tripp till ryssbergsstugan, Mollies minsta kusin är sex år och hon hade lite tandläkarskola med sin gamla faster på promenaden.
Hon berättade att när man var sex år skulle man borstar tänderna med vuxen tandkräm, man skulle träffa fluortanten och man fick borstar tänderna själv på morgonen men att man skulle ta hjälp av någon vuxen på kvällen så man kom åt längst in där det är lite svårt som sexåring att komma åt och så skulle de gå till tills man blivit fjorton år minsann.
Själv frågade jag mej istället vad tandläkare tänder på ;)

Vi bytte samtalsämne och nu var det den andra kusinen som tog till orda, han är åtta år.
Han sa att han tyckte att de var synd att inte min ex fru bodde med mej och Mollie, vi undrade klart vad de kom ifrån så där hux flux, men sa att vi tyckte inte att det var synd längre.
Jag sa att snart flyttar det kanske in någon ny till mej och Mollie, någon som verkligen tycker om oss och vill vara och bo med oss. Var vid bägge småttingar i kör säger, -Vi vill, vi vill flytta in med er. Hihi ja visst är det väl underbart att vara så populär.
Lite senare på dagen undrade lilleman vad det var som hände när Mollie föddes varför min ex fru lämnade oss, jag sa bara att hon lämnade oss innan Mollie föddes och sen frågade jag om han kom i håg det. Nja de gjorde han nog inte.
Jag försöker hålla en låg profil vad de gäller min ex fru och Mollies kusiner, de är nog lite svårt för dom emellanåt med tanke på att min ex fru ofta agerade lektant med dom små. Och hon har ju funnits med i deras liv sen dom var små frön.
Men när dom blivit större ska dom givetvis få läsa och ta del av både min bok och av mina blogg inlägg om dom så önskar, men just nu är det inte lämpligt.

Ja så är de ju dan före doppare dan idag :)
Jag hoppas att ni har gjort klart hejaklacksramsorna, att plakaten är skrivna och banderollerna inköpta, för i morgon smäller det.
I morgon ska myset hänga med sin djupt kriminella mamma till rättsalen. Hon ska på sina första rättegång, men mitt tvivel är stort på att det skulle vara den sista.


Det ska bli roligt i morgon att se ex frun och se om hon har iklätt offerkoftan dagen till äran eller hon slår på stort och tar offerrocken direkt.
De ska bli spännande och se om hon är redo att möta sitt förflutna, att göra upp med det gamla, att se om hon är redo att möta vad som idag skulle varit hennes dotter att se henne i ögonen, att se sin ex fru i ögonen och kanske tala om vad som hände.
De ska bli spännande och se hur Mollie reagera, för min ex fru har alltid hävdat att alla barn älskar henne och att alla barn skrattar när dom ser henne, de ska bli spännande och se om Mollie tulltar bort till henne och visar sitt vackrast lilla leende.



Hur de än blir så är jag iallafall redo, redo för rond ett. Dooong.
Jag tycker klart att det är lite synd att vi förmodligen inte kommer att mötas på ett rättvist sätt, för hon kommer klart vara helt avtrubbad av lugnande medel.
Och faktiskt förstår jag henne, jag har förståelse för att hon inte klarar av att möta sin som hon själv sa sin livskärlek, att möta den person hon sa sig älska så högt.
Och jag har förståelse för att de kan bli jobbigt för henne att se den lilla tjej som idag skulle kallat henne för mamma.
Att hon inte klarar av att möta dom människor hon sägs ha älskat, dom människor hon nu gjort så mycket fruktansvärda saker mot.
Så feg hon alltid varit och kanske allra fegast detta sista år.
Så visst förstår jag om hon inte klarar av detta mötet i sina sinnes fulla bruk.
De hade nog inte jag heller gjort.

En mycket intressant kommentar kom in igår, och den har fått min hjärna att snurra ett par varv.
Jag blir glad av att andra människor analysera min till synes lite märkliga ex fru. Tack för den intressanta vinklingen- Jag väljer att lägga upp den här, för det var väldigt spännande läsning.
Jag tackar ödmjukast för orden och tummhållningen :)

Har följt din blogg ett tag, och det är en sak som slår mig, om och om och om igen; jag tror att din fru känner...skuld? Eller tvärtom, hon kan inte känna skuld... Det låter kanske motsägelsefullt, men för mig är det glasklart: varenda gång nånting händer som skulle kunna få henne att känna skuld (ett blogginlägg, att folk från byn tar avstånd, eller att FB-vänner inte vill komma på hennes fest), så reagerar hon - med att försvara sig. "Det är Leonoras fel". Normala människor, dvs människor med förmåga att känna, hantera, integrera känslor av skuld, klarar av att KÄNNA empati, och skuld - men hon kan inte det. Därav alla aggressiva handlingar mot dig. Ju mer saker som påminner henne om vad hon gjort, ju starkare blir hennes aggressivitet. Du har ju säkert redan förstått det som jag skriver, men det kan vara bra att ha i åtanke. Jag har en exflickvän som påminner om ditt ex, och i mitt fall så har jag valt att försöka undivka alla triggers; dvs sånt som (borde) skapa empati/skuld/ansvarstagande, eftersom jag vet att det triggar hennes aggressivitet. Du verkar friare än jag där - du viker dig inte. Läser därför din blogg med en känsla av att bli förlöst; du gör det jag inte kan. :) (Flatkretsarna i Sthlm är för små för att jag ska vilja utsätta mig för hennes ilska.) För övrigt, vilket fantastiskt liv du verkar leva, med vänner, naturen inpå knuten, myset, familjen, utomhusliv, nutella-bak och annat. Jag lovar - det är INTE roligare i Stockholm. kram på dig - jag håller tummarna för dig till veckan. Du är grym!

Myset tycker att mamma pratar för mycket i bland;)
Nu ska jag snart ge en telefon intervju, mer berättar jag inte i dags läget, men jag återkommer, var så säkra.
Och avslutningsvis i dagens inlägg vill jag klart gratulera min mor som fyller år idag. Grattis mor :)

Jockarp.

9 kommentarer:

  1. Jag måste säga att jag beundrar dig och din kamp. Själv ligger jag just nu i en skilsmässa med barn inblandat och precis som det står här i bloggen så undviker jag också att trigga igång mitt ex, eftersom det också visar sig i aggresion och att han inte kan känna empati.
    Mitt liv är inte heller det lättaste just nu, men jag inser att du verkligen har fått kämpa i motvind själv och jag beundrar dig för det. Jag hoppas bara att jag kan komma ut lika stark som dig på andra sidan när allt detta är klart. Jag hoppas att det går bra imorgon!!

    SvaraRadera
  2. Hihihi din Mollie är ju bara så skön! Kolla bara "posen" här ovanför!! :))) Underbar!! Lycka till imorgon !!!! Kramar Anna K F

    SvaraRadera
  3. så spännande!lycka till imorgon!:D håll oss uppdaterade!;D

    SvaraRadera
  4. Lycka till i morgon!

    SvaraRadera
  5. Jag kommer till rättsalen i morgon! Styrkekram

    SvaraRadera
  6. De kommer gå kanon för dig i morgon. Värre kan de tänkas bli för den andra halvan som ska dit, får hoppas att de inte blir allt för bespottade. De förtjänar de visserligen men det kan lätt bli pinsamt.
    Synd att vi inte kan komma, men vi hejar på dig och tänker på dig hela dagen.

    Kramar från Johanna och hela gänget

    SvaraRadera
  7. Vi håller alla tummarna för dig i morgon. Lycka till från Stockholm!

    SvaraRadera
  8. Vad som än händer tänk på vattenspridaren och du - vi älskar dig oavsett hur det blir :)
    Finns med dig i tanken.

    SvaraRadera
  9. Lycka till i morgon Leo! Vi håller på dig!! kram Torild

    SvaraRadera