onsdag 12 december 2012

Kafferep någon?

Soffan när den är som bäst. Med ett mys.


Efter två nätter i brukets tjänst med snö, is och dåligt vägunderlag är det nu skönt att få bli hemma på nätterna. I allfall i några.
Det här med att jobba nästan enbart nätter och eftermiddag funkar förvånansvärt bra både för mej och myset.
Hon är på gott humör när jag kommer hem efter eftermiddags skiften och efter nattpassen så väcks hon runt sexsnåret.
Vi har en mysig stund på morgonen innan hon åker till skalbaggen och jag åker hem och vidare i sängen.
Ja detta funkar perfekt nu, men om några år kommer det att förändras radikalt, då kan det inte bli tal om så många eftermiddags skift.
Myset hänger i plugget på dagarna och då kan jag knappast åka till jobbet när hon kommer hem där i från.
Som sagt tiderna förändras och jag med dom. Eller som min tjuriga sida säger, jag måste förändras, jag tvingas till förändring.


Efter nattarbetet tog jag mej iallafall upp på trötta ben vid halv elva, lite småshopping på ICA och lite surr med ett par härliga damer utanför bolaget, sen hämtning av mys.
Hem och lite mys i soffhörnet med en kopp kaffe, en välbehövlig sådan.
Vi roade oss en stund med att titta på hästarna som lekte i snön, härligt när man kan sitta i soffan och titta ut på dom fyrbenta som inte har en aning om att dom är beskådade, leken blir lite häftigare då.
Myset kissade ner en hel hög med leksaker som råkade ligga just på fel ställe när lilla olyckan var framme. Resultatet. Jobb för mamman.
I badet och jag önskar så att även jag sett storheten i det där med badskum, Myset formligen älskar det inslaget i badandet.

En inventering i kaffeskåpet gjordes.
Hej skiftarbetare säger jag bara.

Kom gärna på en kopp, eller två ;)



Och så är det ju lucia tider, så lilleman kusin skulle lussa med sin klass, givetvis var vi på plats.
Vilken kille säger jag bara, han sjöng med i alla sångerna, de bägge stjärngossarna sjöng sen staffanbiten tillsammans och även en liten vers hölls, helt klockrent.
Jag har lite svårt att se denne lille charmör bli en finnig tonåring med små fjun på hakan, när rösten spricker och uppnosheten blir vardagsmat.
Här visades det prov på mognad, det var ingen som såg sej tycka att det var pinsamt eller löjligt, allt togs på fullaste allvar. Roligt att se.
Lika roligt är det att se glädjen i de tre kusinernas ögon när dom ses, det är ömsesidigt och det märks.
Där är det heller ingen som tycker att det är löjligt eller pinsamt att hänga med Mollie.
Jag undra när eller om det kommer någongång, det där.
- Du får inte vara med oss, ditt glin, eller du är för liten, pys. Eller Faster ta bort Mollie hon förstör för oss.
Ja jag undra jag...För just nu anpassas alltid lekandet till minstingen i gänget, alltså mitt lilla mys.
Hashtag på det borde bli #Glad.

Stolt faster <3
Nu bär det söderut, ett spännande möte med en journalist väntar.

Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar