Fiskelycka....

Innan fisket...

Förvisso om man lägger sej efter tio på kvällarna så borde det ju bli konsekvenser dagen där på. Och på Månsagården är det inget undantag. Halv nio drog jag upp rullgardinerna och kröp ner till mitt lilla mys och frågade om hon fortfarande var trött. Hon nickade halvslött. Jag fortsatte att småprata med henne, jag pillade i hennes hår och jag pussade på hennes bara skinn. Det hjälpte föga. Hon var en slagen liten hjältinna.
Halv tio tyade jag välta ur henne ur dvalan och de med lockning av att ta en cykeltur till mormor.
Jag hoppade i löparkläderna och nog hade jag psykat mej själv ordentligt alltid. Jag hade spelat upp ett scenario och en känsla som var bra mycket jobbigare än när jag ska angripa mördabacken.
Den nya skönheten jag skulle bemästra och som jag trodde skulle bli väggkänsla på visade sej vara en liten walk in the park. Att tro att man inte ska klara av något men ändå vara fast besluten om att göra ett försök och att det sen visar sej var betydligt enklare än man förväntar sej. Det är till att spela psyket ett ordentligt spratt.
Rundan blev inte mer än på 6 km men det räckte gott och väl.

Vi cyklade vidare i livet och när regnet kom drog vi hem igen. Några timmar pysslande följde sen. Morfar ska snart fylla år och när myset fick nys om det så började förberedelserna till 100% . Det kliade i hela mej så medan hon pysslade med sina pysselsaker så röjde jag i huset. Vissa saker behöver ju inte alltid vara framme liksom. Det blev mer plats och luften blev med de betydligt enklare att andas. Jag ogillar skarpt att ha en massa saker framme som man inte använder och att springa och plocka upp efter små majestäter tillhör inte precis mina favorit sysselsättningar. Men nu så, nu är det bättre men inte riktigt bra :)

Fiskebrottning...

Hehe, jag kan knappast titulerar mej storfiskare...

Eftermiddagen vigdes åt fiske. Morfar fixade med mask så vi kom till dukat bord kan man säga. Vi körde in till innerhamnen och där formligen kokade det av fisk. Mollie blev helvild när morfar drog upp abborre efter abborre, för mej tog det lite längre tid innan jag ställt in utrustningen ordentligt. Men så fick jag en liten torsk, en mört och en abborre och mångfald berikar ju vårt samhälle och då även vår fiskespann ;)
Vi höll på i tre timmar och hade inte masken tagit slut hade vi nog hängt kvar ett par timmar till, det var så mysigt.

Myser med morfar...

Kan själv...

Dagens fångst...

Kvällsmat i mysets mage och sen var det god natt, det är tufft att vara fiskare.

Jockarp.