Krondill.....

Piggelin....

Jag vet inte riktigt vad det är men något är det. Jag skulle på en löptur med en av mina löparkompisar och jag blev helt förstörd.
Vi drog i väg klockan åtta på morgonen och redan efter dom första stegen kände jag att jag var tung i benen. Vi hade ett lugnt tempo men jag svettades som en gris och andningen skedde väldigt ofta. I en backe orkade jag inte hålla tempo utan släppte min kompis, sakta tog jag mej upp över krönet likt en slagen hjälte. Uppe på toppen passerade vi stället för Ljungabäckastämman som ska leverera skönsång i form av Casa-Lisa Åkerström på söndag. Det ska jag åka och kolla på.
Vi  började rulla nerför och min andning återhämtade sej och började kännas stabil och likt den som jag bruka ha.
När allt kändes bättre så började magen och spöka, ett par kramper som jag ignorerade och sprang vidare ifrån. Detta var väldigt bra kom jag fram till lite senare under dag. För tror kroppen att den ska kunna krampa lite och sen slippa undan fysik aktivitet så är risken stor att den tar till det knepet oftare och oftare. Jag har ju faktiskt inte haft problem med kistan sen mitt första marathon lopp vilket har varit glädjande.
Jag fick några glas vatten av min kompis och några minuters vila gjorde susen, jag hade tre kilometer kvar tills jag var hemma och dessa gick faktiskt ganska enkelt. Så efter en tuff runda så avslutade jag ändå på ett sätt som gör att jag tror att jag har några fler lopp att springa innan jag lägger dojorna på hyllan.

Mat i magen i form av frukost, en vätskeersättning och lite extra vätska sen var jag på banan igen. Jag drog i gång röjsågen igen och gick en stund runt husknutarna.
Efter det lagades middag och alla åt som vanligt friskt av kyckling potatis och sås.
Maten smältes under parasollen på altanen i sällskap av en bok och en kopp kaffe.

Vi har haft problem med att hitta krondill för att kunna lägga in våra gurkor. Tydligen finns det inte att tillgå någonstans i kommunen, men den som söker den ska finna, eller den som har kontakter den får hem sin dill.
Jag fick köra till bjärraryd för att hämta den men det gjorde mej inget, nu kan det läggas in Gurkor ;)

När jag kom hem efter min dillutflykt var det besök i borgen, en liten tjej busade glatt med mitt lilla mys, vinet hade korkats upp och det så väldigt trevligt ut i soffans hörn.

På kvällen stod bio på att göra listan. Myset åkte upp till kusinerna och hon var superlycklig över att få busa där medans vi var borta.
Vi gick på systemet innan bion för att bunkra upp inför lite äventyr. Det känns lite konstigt att vara i den butiken när man inte själv ska ha något. Fröken flickvän var gullig nog att låta mej betala så att jag skulle känna mej delaktig i äventyrsplaneringen ;)

Bion var trevlig, ingen superfilm men trevlig.
Myset hämtades hem efter protester, hon ville så gärna vara kvar lite längre. Men nepp nattningen var ett faktum.

Nu väntar utflykt.....

Jakten är över :)

Jockarp.