I lådan...

Tro det eller ej, men jag höll mej i lådan :)

Ledig dag. Mys med myset i sängen, frukost i form av gröt till min dotter, ut på berget i löpaskorna. Möjligheten till långtur fanns inte så jag angrep mördabacken två gånger och turen slutade på 14 sköna km.
Lite kaffe och lunch på det. Lilla fröken har helt snöat in på klyftpotatis och mej gör det inget. När vi satt oss till bords sa hon plötsligt, det är bra med potatis mamma för det skördar vi ju själva. Ja visst är de sa jag, väldigt prisvärt och mycket gott. Vi var överens, det enda gnället var att hon tyckte att jag gjort för lite, vad ska vi nu ha i kväll var följdfrågan.

Vi fick besök av tant N och hon hade julklapp och en försenad födelsedagspresent med sej till myset. Presenterna var helt i min dotters smak. Pyssel i stora högar och självklart tog det fart bums. Hon pysslade och vi drack kaffe och nja vi löste väl inte alla världsproblemen men det var i alla fall skönt att lufta sina problem och att känna igen sej i hennes. Förståelsen var stor från oss båda och det är skönt.
Vi lyssnade lite på musik och tog det väldigt chill. Härliga och behövliga timmar ihop alltså.

Granarna, mm nu skulle dom ut. Jag ville absolut inte ha dom kvar över nyår, jag vet var det barrar hän då ;)
Jag gick ut för att hämta sågen, jag stod med ett Huskvarna motorsåg i näven men där fick jag hejda mej själv. Så extrem kan jag bara inte vara och jag var lite lömsk på vilket håll sågspånen skulle spruta när jag satte svärdet mot stammen på granen. Jag ville inte få spån på min fina linneduk som precis varit på kemtvätt. Näpp jag stannade alltså i lådan för en gång skull och valde i stället messågen. Jag delade granen på mitten och bar ut den. Gud så smidigt.
Mysets gran åkte samma väg men den delade jag inte. Barruppsugningen var ett faktum. Jag sög hela palatset rent när jag ändå var igång och det är alltid skönt att komma hem till ett perfekt hem efter en resa.

Vi delade en familjepizza med morfar och när klockan var halv sju hade vi fortfarande inte tagit fram väskorna och börjat packa. Gaaa. På det oundvikliga alltså.
De första som stoppades ner i min väska var ett par Asics nibus gel. Ja, där var jag ganska nöjd faktiskt, det viktigaste nere ;)
Mollies första val var inte så dumt det heller, en elefant med dockkläder, fyra böcker och spel. Hehe. Redo för mat och kulturresan alltså. Vi fick justera packningen något men det blev en snål packning. Som Winnerbäck sjunger i låten Där elden falnar  -Du måste alltid packa lätt som att du alltid är på resa och ännu inte sett vad du har sett. Jag gillar texten, vi reser ju alltid, i någon form, varje dag. Och nog kan det var skönt med en lätt packning, även om jag ibland känner det som om jag asar på en Amerikakoffert likt den Karl-Oskar och Kristina hade med sej över Atlanten då en gång för längesen. Dom fixade det och det kommer även jag att göra. Min rygg är stark

Lite kaffe för min del och myset ordnade med en skattjakt till mej. Jag frågade var det var för skatt jag skulle söka efter innan jag gick i väg på äventyret, det är ett pyssel jag gjort och sen ska du få en kram med. Hon vet allt hur hon ska smörja sin mamma.

Himmelriket på jorden :)

Jockarp.