tisdag 29 november 2016

Lisa och Maria.....

Min rygg är full, ni får ta en annans eller ställ er på kö...



Vad är väl bättre än att kicka igång måndagsmorgonen med lite uppvärmning av kroppen. Jag var på gymmet vid halv sex och på bandet. Jag drog lite intervaller bara för att jag kunde det, inte för att jag egentligen gillar det, eller jo, det kanske var just därför. För att jag tycker att det är så *klök* tråkigt. Så jag vill busa med mitt psyke lite.
Det kom in en snubbe efter att jag sprungit ett tag och med tanke på hans kroppshydda erbjöd jag honom löpbandet, han behövde det betydligt mer än jag. Jag gick över och körde lite mage. Skitjobbigt men väldigt skönt.

Livet fortsatte och visst är det väl sjukt intressant. De som skulle ske på kvällskvisten hade jag inte kunnat föreställa mej när jag grymtade på lunchen om att maten i matlådan blivit för varm. En sån petitess som borde tagit 0 energi från mej jämfört med vad som sedan skedde.

Nu ställer jag mej frågan.
Hur är det möjligt att av två möjliga förhållande bli så in i helvetets rövknullad i båda som jag nu har blivit.
Jag skulle in i Gunnies rekord bok för denna bedriften, detta borde vara helt omöjligt.
I två förhållande har jag gett hela mej, hela mitt hjärta och hela min själ.

I de andra förhållandet var jag på min vakt, jag funderade länge på om jag skulle inleda en relation med Maria. Hon fick kämpa ganska länge för att få mej. Men när det skedde då var jag hennes, fullt ut.
Det var tydligen inte ömsesidigt. Likt den första damen, hon min sk fru så användes och utnyttjades jag.
Det boddes gratis i palatset, det tankades bilar fritt under 3,5 år, det restes och notan stod på mej. Möjligheten till att bara behöva jobba 75% när barnen var små kunde ske under mitt ekonomiska beskydd.
Och kärleken östes över familjen.

Och vad är då tacken för det?
Jo man hittade en annan som man tyckte verkade latjo att hänga med. Maria träffar Lisa, eller tvärt om.
Lisa var en människa som fanns bredvid mej under min svåra tid med min sk fru. Hon var hemma hos mej, hon var med på rättegången, det var kramar och kämparop. En vän helt enkelt.
Nu såg hon sej plötsligt ha rätten att ligga med min tjej.
Jag kan inte beskriva vilket svek detta är.

Så till er två. Lisa och Maria!
Jag vet att ni båda varit otrogna förut och nu har ni funnit varandra.
Jag tänker inte önska er lycka till. Vilket jag lätt skulle kunna göra för ni förtjänar varandra.
Men det finns två små fina oskyldiga barn som levt stora delar av sina liv ihop med mej. Jag önskar dom inte Lisa i sina liv -Punkt-

För min egen del så kommer jag lätt att skratta åt detta om några år, när jag går hand i hand med en kvinna som har vett att uppskatta mej för den jag är.
Men just nu finns det inget skratt i min kropp hur mycket jag än söker och försöker.
Det enda jag vet med all säkerhet är att jag har en väg att gå och det är uppåt, det är enkelt att veta när man som jag befinner sej på botten.
Busenkelt faktiskt.





Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar