Dipp?

Enligt läkaren ska det komma en downperiod i Mollies väg tillbaka. Jag har inte märkt av det än men jag oroar mej. Just nu är hon pigg och glad. Hon är väldigt nära mej, kommer och kramas och vill vara med. Jag vet inte riktigt vad det beror på men det är fint och det är nog så vi alltid haft det fram tills hon blev dålig. Då förändrades vissa saker som jag inte la märke till just då. Men när det nu förändras tillbaka igen så poppar minnen upp. Det är så vi haft det, så vi vill ha det.

Vi tog ett bad på altanen där vi pratade mycket. Det är bra. Vi pratade om hennes mående, vi pratade om höstlovet och vi pratade om nyår. Jag uppskattar verkligen att hon är mer med i samtalen, att hon kommer med förlag och idéer. Ja gamla Mollie är på väg tillbaka och jag hoppas det fortsätter så.

Höstlovet ja. Om nu hennes mående är stabilt så väntar en dag i Helsingör och även en övernattning i Falkenberg på ett spa. Men ja, jag är lite orolig inför dom kommande veckorna. Allt i medicineringen lutar åt en dipp. Hur djup är oklart. Men jag kommer finnas vid hennes sida dag som natt till detta är över.

Jockarp.