tisdag 10 juli 2018

Mitt liv....



En morgontur i löparskorna, bästa starten på dagen. 12 km daskade jag till med och det är viktigt att jag håller igång. Det trettonde maratonet är på intågande och träningen har varit för låg sen den brutna armen. Jag är helt förlikad med att jag inte kommer att nå det mål jag satte upp i höstas. Men jag har med åldern lärt mej att se på saker med mer realistiska ögon vilket är glädjande ;)

Vatten och kaffe efter passet vilket gjorde att vi nu kände oss redo att angripa miljöstationen. Säckarna har legat och gonat till sej under några dagar i bilen. Jag drar mej alltid lite för att köra dit, jag får ofta skäll för att jag inte sorterar riktigt så noga som kanske är brukligt. Men för dagen gick det superbra. Ingen skällde på oss. Tumme upp för det och tummen upp för oss som tydligen skött själva sorterandet.

Mollie ville fira så vi köpte en glasstårta, den bjöd vi sen mormor och morfar på, väldans trevligt.
Till middag bjöds det på stekt fläsk, gosse så gott, det är världsklass på den rätten, i alla fall när den kockas i Jockarp.
Det var ännu en varm dag men vi kände inte för stranden, nä vi ville vara hemma. Vi tog fyrhjulingen och drog upp på berget. Vildhallonen plockades i en spann av lilla fröken Vilhelmsson, den stora fröken höll sej till att plocka blommor. Man ska göra det man är bäst på.

För ett tag sen fick jag en fråga om jag kunde tänka mej att medverka i en pod. Självklart blev mitt självklara svar. Men jag har funderat en del på det. Vad krävs av mej? vad är det för ämnen? vad ska den handla om? ja frågorna har hopat sej en del. Igår fick jag svar på frågorna. Ämnet var glädjande Leonora Vilhelmsson. Jag är bäst i det ämnet så nu är jag väldigt tillfreds gällande det ;)

Musik, ibland tycker jag att det finns för lite ny bra musik. Ibland letar jag aktivt efter bra musik och ibland dimper det ner i knäet på mej. I går damp det ner.
Sabina Ddumba har verkligen aldrig fallit mej i smaken men i går hörde jag en låt som var helt sjukt bra. Låten kom tydligen redan 2016 och 2017 framfördes den på en gala tillsammans mot cancer.
I Cry är en galet bra låt som kommer repetas en del i det Månsagårdska palatset framöver, älskar när jag träffar rätt.

Kvällen ja. Ja jag lyckades på något märkligt vis förhandla bort tältsovandet men fick vackert ställa upp på att sova under bar himmel på altanen. Men det är tusen gånger bättre. Jag älskar den bara himlen, eller ja jag älskar nästan allt som är bart och naket, det är skört och sårbart på ett väldigt vackert sätt.

Natten är kort, det var bara mörkt under ett par timmar och då låg jag och tittade på min dotter i stearinljusets sken. Mitt liv. Ja det är så enkelt och så fullt. Jag njuter av resan just nu. Mitt liv.

Mmm så är det....


Jockarp.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar